I förra veckan tillsatte regeringen en ny delegation med uppgift att göra högskolan mer jämställd på två år för 60 miljoner kronor. Pia Sandvik Wiklund, avgående rektor på LTU ska leda arbetet.

På vilket sätt är högskolan ojämställd i dag?
– På flera sätt. Över 60 procent av alla studenter är kvinnor, men bara 18 procent av professorerna är kvinnor. Studenternas utbildningsval är mycket könsbundna. Kvinnor dominerar på lärar- och vårdutbildningarna medan män är i majoritet på ingenjörsutbildningarna, säger Pia Sandvik Wiklund.

Handlar jämställdhet bara om att få en jämnare könsfördelning på de olika utbildningarna?
– Jämställdhet i högskolan är naturligtvis mycket bredare än så. Mitt uppdrag handlar både om att ta reda på varför det ser ut som det gör i dag och att göra något åt det genom nya initiativ. Det gäller både inom ut-bildning och forskning.

Du är kvinna med teknisk bakgrund, är det därför du bäst lämpad att göra det här?
– Jag tror att huvudskälet är att jag har lång och bred erfarenhet av att leda arbete inom såväl universitet som utredningar. Jag har en bakgrund från ett område med en stor obalans i könsfördelningen. Och jag har gjort en akademisk karriär inom det området. Men mina personliga erfarenheter är bara anekdotiska i sammanhanget. Det är farligt att göra sina egna erfarenheter till allmängiltiga. Men på LTU har jag jobbat med insatser för att öka antalet kvinnor i forskarkarriär och i civilingenjörsutbildningar. Det var ett arbete som startade långt innan jag började arbeta där.

Har det funkat?
– Vi har fler kvinnoliga docenter och andelen kvinnor som disputerar ökar.

Tror du att en man hade kunnat göra det här jobbet lika bra som du?
– Ja, varför inte.

Vilken roll spelar högskolan i vårt ojämställda samhälle?
– Högskolan kan bidra en del till att förändra det. Vi kan utveckla mer forskning om hur det ser ut och vad som kan göras. Forska mer helt enkelt. Sedan kan vi titta på utbildningar, hur vi kan göra det på ett annorlunda sätt så att de blir mer attraktiva för båda könen. Vi kan också jobba med arbetslivet och se hur arbetsplatserna ser ut. Kunskapen om strukturerna där kan vi använda i utbildningarna.

Men är det högskolans fel att samhället är ojämställt?
– Vi är alla del av en struktur och har ofta outtalade mentala bilder som förstärker befintliga normer och värderingar. Frågan kan inte isoleras till högskolan, men det är inte okej att bli handlingsförlamad och hänvisa till att frågan är så genomgripande att det krävs åtgärder någon annanstans först. Det är viktigt att  högskolan är konstruktiv och ger sitt bidrag till att det blir annorlunda.

Vad kan ni göra då?
– Vi har fått två år och 60 miljoner. Vi ska använda dem för att kartlägga och analysera men framför allt ska vi bidra till att genomföra nya insatser och åtgärder.

Men vilka kommer få pengar?
– Det vet jag inte eftersom vi inte gjort kartläggningen än. Men fråga om ett halvår, då vet jag. Fråga då!