Var befinner du dig just nu? Mellan vilka koordinater på kartan rör du dig? Vid vilken tid i morse lämnade du hemmet? Sådan information är hårdvaluta, den har ett marknadsvärde. Vadå, tänker du kanske, du som varken är skvallerkändis eller yrkeskriminell. Vem skulle vilja betala pengar för att kartlägga din vanliga onsdagsrunda mellan hemmet, jobbet och dagis?

Även om du minutiöst noterade varje steg du tog på en blogg, skulle någon orka läsa det? Tror inte det, va. Nej, som individ är din information rätt värdelös. Som statistisk variabel är du däremot värdefull. När rörelsemönstren för tusen och åter tusen människor som rör sig i en storstad läggs samman, kan den också förädlas och säljas. Informationen finns redan samlad. Mobiloperatörerna registrerar ju kontinuerligt vid vilken basstation som din mobiltelefon befinner sig. Nu börjar de vittra stora potentiella intäkter i att sälja vidare platsdata.

Kommunkontor är sugna på att konsultera de pulserande färgglada diagrammen över stadens människoflöden, innan beslut fattas om hur nya stadsdelar ska planeras. Fastighetsmäklare kan använda mobilnätens platsdata om hur många som passerar ett objekt vid olika tidpunkter för att sätta optimala priser. Och så vidare. En logisk konsekvens, om vi blickar några år framåt, kan vara att mobiltelefoni blir helt gratis. Kanske kommer vi då även att drunkna i erbjudanden om gratis mobiltelefoner, utan ens en finstilt kostnad. Allt som krävs är en underskrift som ger operatören rätten att fritt analysera hur du rör dig i staden. Skulle du gå med på det? Om två personers mobiltelefoner ofta uppträder vid samma plats, är sannolikheten stor att de umgås. Med tillräckligt kraftfull hårdvara och mjukvara, kan platsdatan kristalliseras till komplexa kartor över sociala kluster. Perfekt för
riktad reklam och marknadsundersökningar.

Tro mig, vi vänjer oss snabbt vid spelreglerna. När Googles webbmejl lockar med flera gigabytes gratis lagringsutrymme och tjusigt gränssnitt, stör det oss föga att vi låter dem lagra och analysera innehållet i våra brev. ”Hot mot den personliga integriteten?” Vi överlämnar ju informationen frivilligt. Vill vi inte vara med är det oftast bara att betala för ett alternativ, i stället för att ta emot en gratis gentjänst.

Men vem får inte rysningar av tanken på att en morgon vakna och höra att en serie företagsuppköp lett till att ett enda företag kontrollerar både mobilnätets information om ditt fysiska rörelsemönster, bankens lista över dina kortbetalningar, och dina lagrade sökningar på nätet – och tänker börja samköra registren?