Amerikansk indianfilosofi och svensk ingenjörskonst ska mätta framtidens stadsbor. Växthusgloben kan förvandla spillvärme och koldioxid till grönsaker.

Bredvid värmeverket på åkern intill E4:an öster om Linköping kan världens första växthusglob byggas. Det är Plantagon, ett svenskamerikanskt företag som ägs till 85 procent av amerikanska indianer, som kan bygga det.

I det 36 meter höga växthuset förvandlas koldioxid och spillvärme från en biogasanläggning och ett kraftvärmeverk till ekologiska grönsaker.
– Vi har överskott av värme och koldioxid i vår biogasanläggning och över­skott av värme i fjärrvärmesystemet. Vi vill göra något bra av det i stället för att bara släppa ut det. Vi gör en förstudie på det här växthuset, säger Stefan Jakobsson, chef för affärsutveckling på Linköping kommuns energibolag Tekniska verken.

Tekniska verken har höga ambitioner inom området industriell ekologi. Bland annat bekostar företaget en professur i industriell symbios vid Linköpings universitet. Men det räcker inte.
– Man kan ju forska på det här i fyra år, men man kan ju göra någonting sam­tidigt också, säger Stefan Jakobsson.
– Och ett sätt att ta tillvara koldioxiden och spillvärmen är i ett sådant här växthus. Det skulle passa bra in i vårt systemtänkande.

Tekniska verken arbetar efter två spår när de undersöker hur de ska gå vidare med växthusplanerna. Spår ett handlar om vanliga växthus och spår två om vertikalodling.
– Det finns inget sådant här växthus någonstans i världen i dag men Plantagon har kommit lite längre än vad andra har gjort. Intentionen är att knyta in en sån här verksamhet i vårt system, säger Stefan Jakobsson.

Fördelen jämfört med konventionella växthus är enligt honom uppenbar.
– Att man är med och banar lite ny mark. Och för att göra det måste man titta på något som inte någon annan gör.

Vad ser du för nackdelar?
– Man vet inte om det fungerar eller inte, till exempel. Dels rent tekniskt, men även att det går att skapa en affärsmodell kring detta, att man når en marknad med de produkter som kommer ut.
Platsen som är aktuell för eventuellt växthusbygge är vid motorvägen vid någon av Tekniska verkens anläggningar.

När tror du att det kan stå färdigt?
– Inte i år i alla fall, bara markfrågan tar ju tid. Och så är det lite gemensamt utvecklingsarbete med Plantagon och Sweco. Om ett par år kanske, men det beror ju på hur man vill att det ska finansieras. Det kan finnas offentliga pengar för det här, men sådana tar ju alltid lång tid att få.

Analys: "Börja med ett mindre hus"

Mat ska vi ha och kan vi odla den stadsnära och på en mindre yta än normalt sparar det både transporter och mark. De positiva effek­terna bygger på att man od­lar mat som annars skulle od­las i något annat växthus.

Om man börjar växthusodla grönsaker som lika gärna skulle kunna odlas på friland är inte miljövinsten lika säker.

Jag tror att det kan vara bra att börja med ett pilotprojekt med ett mindre hus och inte bygga växthus i Globenstorlek från början, innan man har sett att det fungerar i verkligheten.

Att använda överskottsvärme är bra, men den skulle också kunna användas bättre någon annanstans. 

Städer i hela världen köar för att bli först

Om 40 år beräknas 80 procent av jordens befolkning bo i städer. Samtidigt hårdnar konkurrensen om den odlingsbara ytan.

Plantagons lösning med växthusglobar mitt i stan har väckt stor internationell uppmärksamhet.

Genom att bygga växthusen nära avfallsanläggningar och värmeverk förses de med koldioxid, energi och jord. Dessutom elimineras transporter eftersom grönsakerna produceras nära konsumenterna.

Nu köar städer i hela världen för att bli först med det spektakulära växthuset. Singapore, Banglaore, New York och Linköping är de som ligger längst fram.
– Jag hoppas kunna utveckla en systemlösning tillsammans med Tekniska verken och Sweco i Linköping, men just nu går det himla fort i Asien. Det finns risk att Bangalore eller Singapore hinner före, säger Hans Hassle, vd för Plantagon.

Företaget ägs till 85 procent av Onondaga Nation, en sammanslutning av sex indianstammar i nordöstra USA.

Deras reservat är skattebefriade och i dag försörjer de sig främst på kasinon och tobak, men förhoppningen är att kunna leverera ekologiska grönsaker  i stället. Visionen är tydlig:
– Om 15 år kommer Onondaga vara ett gott föredöme inom hållbarhet, sä­ger Oren Lyons, ordföran­de i Plantagon, spirituell ledare för Seneca-stammen och internationellt känd de­battör för ursprungsbefolk­ningar.