5 fraser du kan stryka ur ditt vokabulär

• World Wide Web
1997 skrev Nick Borgen sitt bidrag med samma namn till den svenska Melodifestivalen. Redan då insåg de flesta akronymens töntighet. Nick Borgen förbättrade knappast varumärket.

• Second Life
Tidigare i år gjorde Malmö stad en satsning i Second Life som blev utskrattad i bloggosfären. Virtuell verklighet slutade vara hett ungefär samtidigt som Carl Bildt klippte bandet till Sveriges första digitala ambassad.

• Surfa på nätet
Du vet att det är ett åder­förkalkat uttryck när  dina barn inte ens vill ta det i sin mun.

• Cyberrymden
Myntat av författaren William Gibson under det tidiga åttiotalet. Allt med prefixet Cyber är egentligen paria i vokabulären. Dags för ett namnbyte, Cybergymnasiet?

• IRL
Åklagaren Håkan Roswall fick under Pirate Bay-rättegången lära sig den hårda vägen att IRL inte duger.
– Vi använder inte det uttrycket. Allt är i riktiga livet. Vi använder AFK*, sa Peter Sunde.


BUBBLARE:
Printa, ICQ, Passagen, virtuell verklighet, nätsex, e-mejla, drop shadow.

*AFK står för Away from keyboard.

Rätt språk är livsviktigt för att passa in. Inte bara på skolgården. Metro Teknik ger dig fem fraser du vill undvika.

Vilka ord vi använder oss av är ett sätt att markera vilken grupp vi tillhör. Vårdanställda, jägare, ungdomar och nördar.  Varje konstellation har sin egen vokabulär. Inte så konstigt, eftersom det är ett sätt för oss att känna samhörighet.
– Språk har med identitet att göra. Man bildar sin identitet genom att prata och uttrycka sig, säger universitetslektor Ingmarie Mellenius på Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

I teknikbranschen är ord och uttryck en förbrukningsvara. Cyberspace, Second Life och World Wide Web är inte lika heta som de var för några år sedan. I stället pratas det om konvergens, webbplattformar och sociala medier just nu. Men att slänga sig med dagens buzzwords har fler fördelar utöver att vara ett socialt bindemedel i sällskapet.
– Det är snabbare att prata jargong när man är inne på samma område och har gemensamma utgångspunkter. När man har mycket gemensamt kan man även svara snabbt, förklarar Ingmarie Mellenius.

Däremot är inte teknikuttryck ett sätt för teknologer att exkludera andra som man kanske kan tro.
–Man måste ha åhörare om man vill utesluta folk. Det är snarare kriminella och ungdomar som använder språket för att stänga ute andra.