Dåliga tomater och halvtomma lastbilar satte stopp för genombrottet för mathandel på nätet. Nu ska ny teknik med smarta recept och samarbeten med befintliga butiker bädda för succé för e-mathandeln i Sverige.

Med en bakgrund från logistikavdelningen på Swedish Match har Tomas Kull skapat en tjänst som kan göra webbbutik av vilken vanlig mataffär som helst.
– Jag vet hur man plockar effektivt och hur man bygger upp plockzoner i  industriplocklager. Nu kan jag omvandla vilken affär som helst till ett industriplock så att man plockar varor i en ordning som är väldigt effektiv, säger Tomas Kull, grundare av Mathem.

På det sättet får butikerna plocklistor som gör att varorna hamnar i rätt ordning i kassen. Och så att de packas in i rätt bil i rätt ordning.

Genom att samarbeta med befintliga butiker slipper Mathem hålla ett eget lager, en fördel som ska minimera risken att leverera varor med dåligt bäst före-datum.

Trots att det varit möjligt att handla mat på nätet under hela 00-talet säljs bara 6 procent av all mat i USA på nätet.

I Stockholm är motsvarande siffra 0,2 procent.
– Sverige ligger i bakkant. Men den internationella trenden är att matförsäljning på nätet ökar väldigt mycket, säger Tomas Kull, grundare av Mathem.

Hans företag ska med sin nya sajt med smarta individuella recept få svenskarna att köpa middagen på nätet.
– Du kan handla utifrån recept, men recept är individuella. Varorna som behövs för att du ska kunna laga spagetti och köttfärssås varierar för olika personer, säger Tomas Kull.

Tjänstens förslag bygger dels på vad du har sagt om dig själv, att du gillar ekologiskt, är laktos-intolerant eller vill ha det billigaste, dels på vad du har valt tidigare.
– Om du skriver mjölk så vet vi att du vill ha ekologisk, men du måste välja om du vill ha mellanmjölk. Nästa gång du skriver mjölk vet vi exakt vad du vill handla för sort, säger Tomas Kull.

Tjänsten bra för miljön om kunden bor i tätort

För att matnäthandel ska vara lönsamt även för miljön måste alla kunder bo i en tätort. Det visar en rapport som Naturvårdsverket gav ut redan för tio år sedan. Där framgår även att ju fler som handlar i samma område, desto bättre är det för miljön.

Beräkningarna som gjordes på Lunds universitet visade att om 25 procent av dagligvaruhandeln skulle ske via nätet skulle koldioxidminskningen vara cirka 10–15 procent mot vad som annars skulle släppts ut genom konsumentens vanliga inköpsresor. Då har studien inte räknat med tidsbesparingar för konsumenterna.

För att nätmathandel ska få en positiv effekt för miljön måste transportbilarna vara välfyllda och åka välplanerade rutter.
– Om man kan få kunderna att bestämma sig några dagar i förväg eller köra vissa områden vissa dagar är det större möjlighet att få miljövinster, säger Anita Lundström, handläggare på Naturvårdsverkets klimatavdelning.
 

Analys: "Övervinn din tomatgräns"

Transporter står för mindre än 20 procent av matens totala miljöpåverkan. Resten, över 80 procent, kommer från själva framställningen.

Att bara köpa så mycket mat som behövs är därför en potentiellt större klimatbesparing. Jag är inget proffs på att ta tillvara matvaror, tycker inte att det är så kul att planera och har inte så bra fantasi.

Därför slänger jag ganska mycket mat vilket är mycket värre från klimatsynpunkt än själva transporten. Med en färdigplanerad matsedel och en matkasse med exakta mängder i avpassade förpackningar har jag slutat slänga mat.

Det betyder ännu mer för miljön. Flera svenska företag erbjuder redan den tjänsten. Ändå är det få som använder den. För att våga handla mat på nätet måste man övervinna sin tomatgräns. Den spärr som hindrar de flesta människor från att låta någon annan handla ens mat.