Med vassa armbågar kan man komma långt i karriären. Men med kunskap kommer man ännu längre. Möjligheterna i Sverige är stora för den som vill fortbilda sig i syfte att klättra i karriären. Kristna Hansson bytte bransch helt och hållet.

Svenskar fortbildar sig som aldrig förr. Bara under de senaste åren har söktrycket ökat på högskolornas och universitetens kurser.
– Här på Stockholms universitet har vi sett en ökad efterfrågan på fortbildningskurser från näringslivet som vill ha skräddarsydda kurser. Vi har även förfrågningar från andra länder, säger Lars Johansson, projektsamordnare för regional utveckling, Stockholms universitet.

Universitet och högskolor har ett brett utbud av fortbildningar för den som vill kompetensutvecklas.  Personer i 30–35-årsåldern tenderar oftare att välja kurser med inriktning på ledarskap medan personer över 40 år oftare läser fortbildningskurser i syfte att kunna växla från ett yrke till ett annat. 
– Inom teknikområdet är behovet av kompetensutveckling stort. Fortbildning är nödvändig då teknikutvecklingen går fort i dag, säger Harald Sammer, ansvarig för marknad och kommunikation på KTH Education.

Det svenska systemet för fortbildning på högskolor och universitet är unikt, inte minst för att det är gratis att fortbilda sig på högskolorna. Enda kravet är behörighet.
– I andra länder finns inte systemet med enstaka kurser på högskolenivå. Och finns det så kostar det en hel del. Dessutom kan man jobba och  studera samtidigt eftersom vi kan erbjuda både distanskurser, kvällskurser och sommarkurser, säger Harald Sammer.

"Det var rätt att byta bransch"

Egentligen ville Kristina Hansson bli arkitekt. Men i stället tog hon examen i industriell ekonomi och fick snabbt jobb inom telekombranschen.  15 år senare började känslan inombords göra sig påmind om att valet av bransch inte gjorts med hjärtat.

Telekombubblan sprack 2003 och jobben sinade. Och på HiQ avvecklades gruppen som Kristina då jobbade på. Det gav henne tillfälle att på allvar fundera på vad hon verkligen ville.
– Det jag alltid tyckt varit kul är hus, bostäder och utveckling av framtidens boenden. Då bestämde jag mig – jag skulle in i byggbranschen.

Målinriktat började hon lägga upp en plan.  Genom att stämma av sin profil mot vad branschen ville ha fick hon en klar bild om vilka kunskapsluckor hon måste fylla igen.
– För att göra min profil mer attraktiv för byggbolagen bestämde jag mig för att läsa in några kurser inom bygg- och fastighetsekonomi på lantmäterilinjen på KTH.

För att få tid med studierna jobbade Kristina deltid på ett nytt jobb. Men hon gav ändå inte upp tanken på att byta bransch.
– Jag låg i för att etablera kontakter inom byggbolagen som jag kontinuerligt ringde. Till slut fanns det en öppning  och jag fick jobb som projektutvecklare på Skanska Nya Hem.  Efter fyra år stormtrivs jag fortfarande. Det var rätt att byta.