”Spridda strider i Teheran; skottlossning hörs.” Så twittrade signaturen Madyar i går kväll.

Det är inte bara Madyar som sprider meddelanden på max 140 tecken om situationen i Iran, nyheter som myndigheterna helst vill tysta ner. Tusentals användare runt om i världen twittrar också för att stödja folket i Iran.

Meddelanden översvämmar internet, men hur ska man som mediekonsument veta vad som är sant?
– Man skulle kunna lika twittrande vid att rubrik­-sätta i en kvällstidning. Det innebär att man måste vara kärnfull och att det blir förenklingar, säger Försvarshögskolans Fredrik Konnander, expert på påverkansoperationer.

Läsaren måste fråga sig vem som är avsändaren och vad syftet är. Och regimen också kan twittra.
– Eller privata organisationer, företag eller enskilda personer, säger Konnander.

Den snabba tekniska utvecklingen gör det allt svårare att veta vad som är sant i informationsflödet.
”woooow ... poliser på taket på ställen nära Azadi Street började skjuta mot folk på Azadi Street”, twittrade Madyar. En sann rapport?
– Det är upp till varje mediekonsument att göra sin bedömning av det hela, säger Konnander.