Vindkraftföretagens tuffa arrendekontrakt kan kosta markägare miljontals kronor. Enligt kontrakt som Metro Teknik tagit del av blir det markägaren som får ta den stora kostnaden när verken tas ur bruk.

Att forsla bort cementen som använts till fundamenten läggs på markägaren om inget annat avtalas.
– Bara deponiavgiften för 1 300 ton betong som ett fundament består av kostar närmare tre miljoner kronor när jag kollade med kommunen. Men det kan landa på mycket mer i slutändan eftersom kostnader tillkommer i samband med bortforsling av betongen, säger en markägare i Lycksele kommun som vill vara anonym.

I områden kring Åsele och Lycksele kommun planeras byggen av vindkraftverk i fjällmiljön. Bland annat har Vattenfall byggt 40 vindkraftverk i Stor-Rotliden och i Vargträsk planerar Nordisk Vindkraft bygga 20 vindkraftverk. 

För det krävs att markägare arrenderar ut sina marker. I det kontrakt från Nordisk Vindkraft, som Metro Teknik läst, står det att det räcker att Nordisk Vindkraft bilar bort 300 millimeter av fundamentet under marknivå som sedan fylls upp med jord inom loppet av två år efter att vindkraftverken tagits ur bruk.

Kvar i marken lämnas då ett cirka 15 x 15 meter stort betongblock med ett djup på drygt en meter. Att inte ta bort resten av fundamentet är ett brott enligt miljöbalken som kan ge fängelse.
– Ja, rent juridiskt är det markägarens skyldighet att sanera marken från betongfundament. Normalt innehåller betongfundament kalksten och vatten som är ett naturligt material men också bindmedel. Och det är innehållet i bindemedlet som kan bli ett miljöproblem, säger Ebbe Adolfsson handläggare på Naturvårdsverket.

Avtal som skrivs mellan vindkraftsföretag och markägare räknas som ett civilrättsligt avtal och gäller i 30 år. Miljöprövningen som görs i samband med bygglovet för vindkraftsanläggningen gäller lika länge.
– Därefter görs en ny prövning. Och det är klart att vi inte i dag vet vilka regler som kommer att gälla efter de 30 åren. Det kanske är något vi borde fundera på redan nu, säger Ebbe Adolfsson.
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, tillhandahåller konsulttjänster som hjälper markägare att inte skriva under ofördelaktiga arrendeavtal och menar att i grova drag ser de flesta kontrakt likadana ut.
– Det viktiga är att mark-ägarna förstår att det är de som ställer villkoren i ett kontrakt. Allt annat i kontraktet som ännu inte är påskrivet ska bara ses som ett förslag, säger Nils Johan Ingvar Nilsson på LRF.

"Det är ett uppvaknande för oss markägare här"

Kjell Nilsson från Fredrika i södra Lappland vill arrendera ut sin mark för vindkraftsverksamhet. Just nu pågår en projektering om hans mark är lämpligt för vindkraftverk.

Samtidigt för han en diskussion om ett arrendeavtal med Vattenfall. I det kontrakt som håller på att utformas mellan Kjell Nilsson och Vattenfall är parterna överens om att byggaren ska återställa marken i ursprungligt skick när anläggningen ta ur drift.
– Det är känt att det finns avtal om att byggaren bara behöver ta bort en del av fundamentet. Detta har blivit ett uppvaknande för oss markägare här, säger Kjell Nilsson.

Men enligt Ingrid Bills, informationschef på Vattenfalls vindkraftssektion, bygger avtalets utformning på den miljökonsekvensbeskrivning som ligger i bygglovet.
– Kontraktens utformning kan alltså se olika ut – antingen att det räcker med att vi tar bort lite av fundamentet eller att vi måste ta bort allt. Måste vi ta bort allt så är det naturligtvis förenat med en stor kostnad, säger hon.

På frågan om Kjell Nilsson skulle skriva på ett kontrakt där byggaren enbart behöver ta bort en del av fundamentet blir svaret:
– Nej, aldrig.