Var fjärde arbetslös som får hjälp av en privat jobbcoach får jobb, visar statistik från Manpower.

Manpower är en av de närmare tusen privata aktörer som deltar i Arbetsförmedlingen så kallade jobbcoachprogram. Nyarbetslösa får hjälp med allt ifrån att skriva CV till att träna på att ringa upp arbetsgivare.

Verksamheten startade efter sommaren och Manpower har mätt effekten sedan dess. Av runt 660 personer som har gått klart programmet på tre månader har runt var fjärde fått en anställning.

Och även de andra företagen visar liknande resultat. Enligt preliminära uppgifter så kommer Arbetsförmedlingens kommande genomgång att visa liknande siffror för hela programmet.
– Jag tycker det är ett väldigt bra resultat, säger Åsa Wahlström, projektledare för jobbcoachningen på Manpower.

Men om det är bra eller dåligt går egentligen inte att säga, enligt arbetsmarknadsforskare Anders Forslund på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau).

Hade de arbetslösa fått jobb ändå, frågar han sig bland annat?
– Det vet vi absolut ingenting om, säger han.
Någon utvärdering på liknande verksamhet finns heller inte, enligt Forslund.

Den typ av arbetslösa som hamnar hos jobbcoacherna får också betecknas som relativt attraktiva på arbetsmarknaden. De har som regel nyss blivit arbetslösa och har därmed färsk erfarenhet från arbetsmarknaden och får då oftast jobb först av alla i arbetslöshetskön.

Och när arbetsmarknaden förmodligen förbättras längre fram tror Åsa Wahlström att fler än var fjärde får jobb.
– Det tror jag faktiskt, det börjar snurra även i Sverige, säger hon.

Oppositionen har kritiserat regeringen för att lägga så mycket pengar, runt tre miljarder kronor, på ett relativt oprövat system med privata coacher. Varje arbetslös som ett coachföretag tar hand om ger 9 000 kronor. Ovanpå det blir det en bonus på 2 000 kronor för varje sökande som får en anställning. Manpower har nu runt 2 500 arbetssökande i systemet, vilket ger intäkter på 22,5 miljoner kronor.

Är det lönsamt?
– Allting är relativt, säger Åsa Wahlström.

Analys: Misslyckande i tre av fyra fall

Är regeringens satsning på jobbcoachning en succé eller ett kvalificerat sätt att slänga pengar i lågkonjunkturens allt större sjö?

Det beror förstås på vem som tillfrågas.

Från regeringshåll kan vi förvänta oss att Littorin prisar satsningen, och från oppositionen får vi troligtvis höra någon variant på "fiasko". Det är i alla fall så den ytliga dramaturgin i det politiska spelet brukar fungera.

De arbetslösa som nu fått  jobb (eller kanske rent av skapat i vissa fall) har under en 3-månadersperiod  svarat på mer eller mindre stärkande frågor från sin jobbcoach, gjort övningar och tränat sig på att höja sitt egenvärde och vässat sin jobbsökarförmåga.  Många av dem är säkert överlyckliga i dag.

Men för långt många fler, tre fjärdedelar, slutade jobbcoachningen i …. fortsatt arbetslöshet.

Är det verkligen okej?

Andelen framgångscase bör kunna bli 50 procent om regeringen och Arbetsförmedlingens ledning tar fasta på en av de grundläggande coachprinciperna:  att bygga vidare på det som är friskt och fungerar.

De arbetslösa behöver en åtgärdsplan som lyfter bort de coacher som levererar minst och gör det enkelt att hitta dem som presterar bäst.