Det är för dyrt att forska fram nya läkemedel. Därför behöver läkemedelsbranschen tänka som entreprenörer. Johan Strömqvist vet hur man tänker som en affärsman.

Läkemedelsforskningen kostar allt mer – medan antalet nya läkemedel blir allt färre. Det beror på att många läkemedelskandidater, som har lovande egenskaper i tidig fas, visar sig ge oönskade biverkningar eller ingen effekt alls när de senare testas på människor.

Det kan Johan Strömqvist och hans kollegers metod ändra på. Han driver bolaget Apiconisis och såg behovet av att minska antalet misslyckade kliniska studier och meningslösa djurförsök, något som i dag kostar åtskilliga miljarder kronor i Europa. Innovationen är en praktisk metod för att kunna testa blivande läkemedels effekt på levande celler.

– Vår ambition är att ge ett bättre underlag för beslutsfattare om vilka läkemedel de bör gå vidare med till kliniska studier, säger Johan Strömqvist.

Eftersom Apiconisis redan tidigt i utvecklingsprocessen testar potentiella läkemedel på levande celler och får fram information om cellens respons kan man bedöma potentiella läkemedels effekt redan innan man gör djurförsök. 

Nutidens läkemedelsforskare måste allt mer tänka som affärsmän. Minimera kostnaderna genom att bara hyra labb vid kunduppdrag, är ett exempel. Johan Strömqvist och hans bolag har bland annat vunnit tävlingen STING startup, gått till final i Mentor4Research och vunnit Vinnovas VINN-NU för Årets bästa nystartade bolag.

Att kommersialisera den nya metoden har krävt att Johan Strömqvist och hans team har fått lov att söka sig till olika samarbetspartner för att söka stöd. 

– Att skaffa kapital och att hitta rätt person i stora läkemedelsbolag har varit svårast i hela den här långa processen. Samtidigt har vi fått fantastisk hjälp från välvilliga mentorer och organisationer utan att behöva betala ett öre, säger Johan Strömqvist.

För andra läkemedelsforskare har det blivit allt dyrare och mer riskfyllt att ta fram en ny verksam molekyl. 

Det kan ta mellan 12 och 13 år, kosta mellan 800 miljoner och 4 miljarder dollar samtidigt som bara en av  10 000 molekyler kommer till användning i en medicin. Lagstiftarna ställer också allt högre krav och patienterna blir allt mer pålästa och kunniga. Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi på Sahlgrenska i Göteborg, är övertygad om att det behövs mer av entreprenörskap inom läkemedelsbranschen.

– Vi behöver därför lägga större tyngd på innovation och entreprenörskap även på de medicinska fakulteterna, för att öka intresset bland de unga, säger han.

Fler smarta innovationer

1.  Företaget OSS-Q har utvecklat ett biointegrerbart bencement och testat framgångsrikt på patienter.

2.  Spectra Cure Lund har ny lovande metod för lokal behandling av bland annat prostatacancer genom ljusaktiverade läkemedelsmolekyler.  

3.MAIIA i Uppsala har ny analysmetod mot bloddopning med epo-protein eller blodtransfusion. Ska användas i London-OS.