Lisa, 35, fick vänta en vecka med sitt döda barn i magen.  Socialstyrelsen saknar riktlinjer i sådana här fall.

Lisa kände redan i september att något var fel. Hon var då 18 veckor in i sin fjärde graviditet. När hon åkte in till Danderyds sjukhus i Stockholm konstaterade läkaren att barnet i hennes mage var dött.
– Barnet hade varit dött i fem veckor, säger Lisa.
Men den tid hon fick för att ta bort det döda fostret var inte förrän en vecka ­senare.
– Det var hemskt att gå så. Psykisk misshandel. Men jag fick i stället höra att det är bra att hinna ­bearbeta, säger Lisa.
När hon ringde runt för att se om hon kunde få en tidigare tid visade det sig att en del gynekologmottagningar hade ännu längre väntetider.
– På Karolinska hade de tre veckor, sa de.

När Metro gör en rundringning till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Umas i Malmö visar det sig att där också är väntetider.
– När jag kom för att föda ut det var fostret alldeles missfärgat för att det hade legat så länge. Barnmorskan sa att det var ren tur att jag inte fått någon infektion, säger Lisa.
Socialstyrelsen har i dag inga riktlinjer kring det här. Men Anders Printz, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen, spar inte på kritiken:
– Sjukvården måste förstå att man har ett ansvar inte bara för det medicinska, säger han.

Läkaren: ”Ska inte ta mer än några dagar”

Henrik Almkvist, chefsläkare inom Stockholms läns landsting kommer nu att ta upp de långa väntetiderna med klinikcheferna för gynekologmottagningarna.
– Man ska inte behöva vänta mer än några dagar, redan då är det en jobbig situation, säger han, men menar att ju längre en kvinna gått i sin graviditet desto mer avancerat blir ingreppet och ju längre väntetid.
– Det här är inga ovanligt långa köer.
En vecka – är det rimligt?
– Där går väl gränsen, men medicinskt är det ofarligt.
När Metro tar kontakt med Karolinska förnekar man tre veckors väntetid:
– Men jag kan inte garantera någonting, säger Maria Kloow, enhetschef på centrum för fostermedicin på KS.