TIDSFRÅGA. För att vara en person som lärt svenskarna att tänka kring tid och stresshantering verkar Bodil Jönsson ha väldigt många järn i elden. Den före detta ”Fråga Lund”-profilen, fysikern, numera professorn på Lunds tekniska högskola, blev rikskändis med boken ”Tio tankar om tid” som kom ut 1999. Nu är hon aktuell med den nya boken ”Guld”, där hennes klokskaper om tid, kärlek, hälsa och stress finns samlade i kortform. Och även om de flesta tankarna kan appliceras på vår egen vardag bottnar boken i ett starkt samhällsengagemang.
– En sak som gör mig så arg att jag blir alldeles svart är vad som händer med våra attityder och handlingar mot människor som är långtidssjukskrivna. Jag hade aldrig trott att jag skulle leva i ett samhälle där så många skulle komma med den sorts attityder som blivit rådande. I stället kan man fråga sig vad det är i vårt samhälle som gjort människor så illa. Det finns ett antal kapitel som handlar om det.

•• Har du något råd till den som känner sig väldigt stressad?
– Egentligen har jag bara ett enda råd, strimla stressen. Dela upp obehaget och låt det inte förbli diffust. Mycket av vår stress är egentligen inte tidsstress utan relationsstress, och ofta är det den som sliter hårdast.

•• Vad gör du när du själv känner stress?
– Jag kan villigt erkänna att jag inte alltid klarar mig undan. Och jag har fått acceptera att jag är en person som dras till utmaningar. Jag har ett standardknep och det är att ge mig ut och springa så att jag blir trött. Är det riktigt illa tar jag fram almanackan och stryker ganska så hänsynslöst.

•• Vad fick dig själv att börja tänka kring tid?
– Dels började det i min egen stress: när jag var 30 hade jag redan fått tre barn och disputerat i en tid när världen i övrigt inte stressade som i dag. Dels har mitt arbete med utvecklingsstörda lärt mig att det vi kallar för tid kan vara otroligt många olika saker.

•• Varför är vi så besatta av tiden i dag?
– Jag tror faktiskt bara att det är retorik. Det handlar om tankemönster som föddes i och med industrialismen. Men den effektivisering som passar så bra i tekniska sammanhang passar så dåligt i mänskliga sammanhang.

•• Du har ju blivit något slags ”klok gumma” för en massa svenskar. Hur ser du på det?
– Med skräckblandad förtjusning. Jag är ju en världsförbättrare och tycker om att folk bryr sig om de här funderingarna kring livet och mänskligheten. Samtidigt vet jag inget om hur folk kan eller vill leva sina liv. Jag är jätterädd för fällan ”10 goda råd för att bli en lyckligare människa till på fredag”.