EXTREMISM. En nazistisk vandaliseringsvåg med revolution som mål. En irakisk vallokal attackeras. Vänsterextremister placerar en brandbomb på en McDonald’s-restaurang.
Det är Sverige på 2000-talet.
– Samhället brister när det gäller att våga ta avstånd från vänsterextremismen, säger Magnus Sandelin, författare till boken ”Extremister”.
I boken utgår han ifrån tre olika ideologier – nazism, vänsterextremism och fanatisk islamism – med främst en gemensam nämnare: våldet som accepterad väg för att bekämpa det demokratiska samhällssystemet.

Varför har du skrivit boken?
– Jag har tidigare granskat ett par av de här olika rörelserna i olika sammanhang. Men jag har saknat de här människornas egen berättelse. Om man väljer ut tre ideologiska miljöer, finns det då likheter mellan människorna som kan ge ytterligare förklaring till fanatismen?

Hittar du någon förklaring?
– Man glömmer bort en viktig sak när man försöker förklara politisk extremism i Sverige – de extrema ideologierna. Man försöker skylla på dålig uppväxt, mobbad i skolan, och det är klart att det ibland kan bidra till att folk söker sig till olika miljöer.
– Det som jag tycker att man glömmer är att de här ideologierna i sig är väldigt farliga. Att de attraherar många ungdomar genom sina förenklade budskap. Därför tycker jag att man mer ska bekämpa ideologierna.

Hur sköter samhället de här frågorna i dag?
– Det behövs lite mer stake i samhället, man är ganska feg när det gäller att våga ta avstånd från vänsterextremismen, framför allt. Man vågar inte alltid stå upp för de grundläggande demokratiska värderingarna. Extremistgrupperna har rätt att uttrycka sina ståndpunkter, men man behöver inte uppmuntra dem. I boken beskriver jag bidrag som betalas ut, lokaler som upplåts, och det är ganska onödigt.

Har du blivit hotad under arbetet med boken?
– Det har inte varit några direkt uttalade hot. Men det finns personer som inte gillat att de är omskrivna i boken och som har uttryckt ett hat mot detta. Var gränsen går mellan hat och hot är en definitionsfråga. Men det har inte alltid varit så roligt att läsa mejlboxen.

Har du känt dig hotad?
– Ja, jag har känt mig hotad.

Och ändå har du fortsatt.
– Ja, det är inte lätt alltid, men man måste ändå våga genomföra projektet. Det hade jag bestämt mig för när jag satte i gång.