Fakta: Dramatens publikbeläggning

Publik 2015: 74 procent var kvinnor. Snittåldern var 55 år.

Budgeterad publikbeläggning för 2017: 74 procent.

Faktisk beläggning under 2016 (första halvåret): 79 procent.

Beläggning på höstens Bergmanfestival: 85 procent.

2015: 76 procent

2014: 89 procent

2013: 77 procent

2012: 81 procent

2011: 75 procent

2010: 85 procent

2009: 78 procent

2008: 68 procent

2007: 77 procent

2019 spelar Dramaten ute i landet

2019 stängs hela Dramatenbyggnaden från april och sju månader framåt för ett planerat stambyte. Teatern letar just nu efter tillfälliga scener även utanför Stockholm.

– Där kan jag säga så mycket som att det nationella uppdraget kommer att prägla hur vi tänker, säger Eirik Stubø.

I höst har "Hedda Gabler" gästspelat i Gävle och "Den goda viljan" på Storan i Göteborg. Kan ni tänka er att resa lite längre än till Gävle och Göteborg?

– Jag hoppas verkligen det.

Fakta: Statliga anslag 2017

Dramaten: 230 967 000 kronor

Riksteatern: 263 403 000 kronor.

Kungliga Operan: 465 525 000

Urholkningen av de statliga anslagen fortsätter och Dramatenchefen Eirik Stubø anser att teatern nu står inför ett vägval. En lösning vore att stänga scener, vilket han ser som det absolut sämsta alternativet. I stället görs besparingar på framför allt administration, scenteknik, tillverkning och internservice för att frigöra mer pengar till fler teateruppsättningar och kommande Bergmanfestivaler.

De fackliga förhandlingarna är ännu inte avslutade.

– Vi har kommit överens med facket om att inte kommentera förhandlingarna medan de pågår, men det är väldigt lite snack om rena uppsägningar. För det mesta handlar det om löneutrymmen där man har visstids- eller korttidsanställda. Hemligheten är inte enbart att bli färre utan också att ändra sättet att arbeta på, säger Eirik Stubø, som inte vill nämna någon siffra på hur många tjänster som försvinner.

I samförstånd

Förändringsarbetet, som han kallar det, görs i samförstånd med Dramatens styrelse. Liksom för många andra kulturinstitutioner har de statliga anslagen till Dramaten länge urgröpts eftersom teatern inte har fått full kompensation för sina kostnadsökningar.

Inför 2017 har teatern, trots uppräkningen på 0,7 procent, 3 miljoner kronor mindre att röra sig med, vilket motsvarar en uppsättning på stora scenen.

– Vi har osthyvlat under många år, men det räcker inte i ett längre perspektiv.

Din företrädare Marie-Louise Ekman diktade i veckan i Dagens Nyheter om gratis biljetter till de statligt finansierade teatrarna. Ett alternativ hade ju varit att gå till kulturdepartementet och äska högre anslag?

– Jag tror att man ska göra båda delarna. Det vi gör nu utesluter inte den möjligheten. Efter att ha varit på många andra teatrar är min bedömning att Dramaten befinner sig i en situation där det är nödvändigt att se över alla processer. Nu har vi en sund ekonomi, men om vi inte gör något nu dröjer det inte så många år förrän vi riskerar att ligga illa till.

För några år sedan larmade personal på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm om att produktionstakten ökat så mycket att de anställda gick på knäna. Var går smärtgränsen för Dramaten?

– Jag tror inte alls att Dramaten befinner sig i ett sådant läge. Det vi pratar om nu är ungefär tre procent av omsättningen, jämfört med näringslivet är det en ganska beskedlig ändring vi gör.

Tre eller fyra

Klart är att repetitions- och byggtider på scenerna kortas för att frigöra mer tid till fler föreställningar. Målet är ytterligare tre eller fyra uppsättningar per säsong, vilket i sin tur ger högre intäkter.

– Vi går från byggvecka till byggdag. Som situationen ser ut har vi inte möjlighet att ha så mycket tid på scenerna där det inte spelas förställningar. Den bedömningen skulle jag ha gjort oavsett, men särskilt nu när vi blir tre miljoner fattigare för varje år.

Har du personalen med dig i detta?

– Jag tror det. Så länge vi kämpar för att komma i en bättre situation genom att försöka producera mer så tror jag folk är med. Men det betyder inte att folk är glada hela tiden. Det har jag inga illusioner om.

Teaterförbundets lokala avdelning uttrycker i ett mejl förståelse för situationen men vill i nuläget inte kommentera vare sig åtgärderna eller förhandlingarna.