Fakta: Nimis

En konstnärlig uppbyggnad vid stranden av Kullaberg, nära Arild, utförd med drivved och fallvirke av Lars Vilks 1980–92.

Nimis är det enda större konstverk av typen land art som utförts i Sverige, och det har tilldragit sig stor uppmärksamhet.

Då det utan tillstånd uppförts i ett naturreservat har det också blivit föremål för legala ingripanden och kontroverser.

Sedan Nimis till stor del bränts ned 1985 byggde Vilks upp konstverket igen med delvis förändrad form. Även stormar har skadat verket genom åren.

Nimis ägdes 1984–86 av den tyske konstnären Joseph Beuys och senare även av den bulgariska konstnären Christo.

Det latinska ordet nimis kan bland annat uttolkas som alltför mycket, övermåttan, överhövan.

Källa: Nationalencyklopedin

När Vilks började uppföra "Nimis" 1980 genom att spika ihop drivved och trävirke ansågs det vara ett svartbygge – men han fortsatte ändå att arbeta på det. Med åren har det blivit ett av Vilks mest kända verk.

– Jag tror att det här konstverket betyder allt för Lars Vilks. Det är hans absolut bästa konstverk och man kan säga att det var hans genombrottsverk, säger Dennis Dahlqvist, konstkritiker på SVT:s Kulturnyheterna, till programmet.

Har förstörts förr

Det är inte första gången verket blir skadat, säger Fredrik Larsson, konstnär och utnämnd minister i landet Ladonien, den skulpturpark som anlagts av Lars Vilks.

– Det här har hänt förut. Det är tråkigt men det är något slags konstkritik. Någon tycker inte om konsten och uttrycker det, på ett ganska brutalt sätt, säger han.

Sedan Lars Vilks blev utsatt för ett terrorattentat i Köpenhamn 2015 har han inte haft möjlighet att sköta om Nimis. Fredrik Larsson har skött om underhållet i hans ställe och han tycker att konstverket är fantastiskt.

– De flesta blir otroligt glada och upprymda och beskriver det nästan som en andlig upplevelse att vara där. Men sedan finns det så klart de som inte förstår något alls, säger han.

Själv uppskattar han att verket ligger lite svåråtkomligt, och att människor måste ta sig till konsten.

– Det är en annan sak än att gå i lågskor på ett galleri och dricka rödvin, säger han.

Olika ägare

Eftersom "Nimis" uppfördes utan tillstånd i ett naturreservat har det också blivit föremål för legala ingripanden och kontroverser. "Nimis" ägdes 1984–86 av den tyske konstnären Joseph Beuys och senare även av den bulgariska konstnären Christo.

– Jag tror att Lars Vilks gjorde så för att undkomma hotet om rivning. Om man nu ska riva en sak här i Sverige så måste man delge personen som äger det och Joseph Beuys var mycket svår att få tag på, han var en internationell storstjärna som i stort sett alltid var på resande fot, säger Dahlqvist, som tycker att det var "ett smart drag" av Vilks.

Ska byggas upp

Vilks har tidigare uppgett att verket skulle avvecklas 2030, då han kommer att ha blivit för gammal för att underhålla det.

– Jag tycker verket hade förtjänat ett bättre öde. Det hade varit fint om det hade fått stå kvar till 2030, säger Dahlqvist.

Under årens lopp har konstverket blivit allt mer populärt. Det besöks av tiotusentals människor varje år och är en stor turistattraktion i kommunen. Men branden i går kväll förstörde runt en fjärdedel av träkonstruktionen, enligt räddningstjänstens bedömning. Vilks uppgav för TT i går att "Nimis" kommer att återställas, men att han begränsas av den hotbild som finns mot honom.

– Jag kan ju inte komma ut på det sätt som jag har gjort tidigare.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) kommenterar händelsen på sin Instagram, där hon skriver att attacker på konst och konstnärer är "ett hot mot yttrandefriheten och till syvende och sist, hela vår demokrati".