Vicky Cristina Barcelona
Betyg: ••••
komedi. Omaka kompisarna Vicky (Rebecca Hall) och Cristina (Scarlett Johansson) ska tillbringa sommaren i Barcelona. Vicky är förnuftig och förlovad, Cristina passionerad och rastlös.
Konstnären Juan Antonio (en mucho manlig Javier Bardem) är katalysatorn som skakar om bägge tjejernas tillvaro, därtill bi-stådd av sin mer eller mindre galna exfru (Penélope Cruz).
Woody Allen (manus/ regi) flyttar runt sina figurer med en smittande entusiasm. Att spelplanen är Gaudís Barcelona gör sitt till och det är logiskt att staden finns med i titeln eftersom den har en av huvudrollerna. 
”Vicky Cristina Barcelona” är en lekfullt sofistikierad och närmast oavbrutet underhållande film med en tilltalande svärta i konturerna. Möjligen finns en liten svacka i näst sista akten – men finalen har å andra sidan filmens roligaste replik (en rimlig fråga från Cristinas förbryllade fästman Doug, mer vill jag inte säga).
Kärlekskomedin är en genre i kris och på sistone har vår intelligens förolämpats av bland annat ”Brudens bäste man” och ”27 dresses”. I det läget kommer här en 72-årig gubbe in och visar hur det ska göras. Samt påminner oss om vilken mästare han kan vara på dialog och personregi.
Gör man som Woody Allen ett alster per år är det givet att vissa blir mellanfilmer. Det här är alltså inte en sådan. Gå och se! C-G Karlsson

Småputtrigt och för bussigt

Rallybrudar
Betyg: ••
dramakomedi. Det är välgjort men alldeles för regisserat när Eva Röse spelar en yrväders-brud som i 60-talets Värmland bestämmer sig för att satsa på sin dröm: att köra rally. Mot sig har hon de flesta av byns manliga invånare – och kanske några av de kvinnliga.
Ingenting hindrar den här småputtriga dramakomedin från att gå i mål, och det är det som är problemet.
För trots att Marie Robertson är småkul som kräsmagad bonddotter, Per Graffman obehaglig som smygsadistisk veterinär och Maria Lundqvist ger extra djup åt sin kedjerökande kafévärdinna, känns ”Rallybrudar” helt enkelt för bussig för att bli riktigt spännande. Oavsett hur mycket gruset sprutar när Röse tar kurvorna.
 

Absurd humor med blodstänk

I’m a cyborg, but that’s OK
•••
dramakomedi. Efter sin uppmärksammade hämndtrilogi (”Hämnarens resa”, ”Oldboy”, ”Lady Vengeance”) återvänder Chan Wook-Park till vita duken med en knasig, pastellfärgad kärlekskomedi om en batteri-slickande tjej som hamnar på mentalsjukhus för att hon är övertygad om att hon är en robot. Utflippad filmgodispåse fylld med absurd humor och blodstänk från en av 00-talets mest intressanta regissörer.