Fakta: Arrival

Genre: Science fiction

Premiär: 2 december 2016

I rollerna: Amy Adams, Jeremy Renner, Forest Whitaker med flera

Regi: Denis Villeneuve

Speltid: 1 timme 56 minuter

Censur: Från 11 år

Betyg: + + + + +

Vad vill de? Var kommer de ifrån? Det är kärnfrågorna som språkexperten Louise Banks (Amy Adams) får order om att besvara när hon rekryteras av armén för att upprätta en dialog med de främmande varelserna på ett av tolv rymdskepp som anlänt på jorden.

Men några snabba svar bör överste Weber (Forest Whitaker), eller biopubliken, inte förvänta sig. Denis Villeneuves "Arrival" är nämligen en science fiction-film som intresserar sig för andra saker än utomjordingar eller de actionsekvenser som vanligtvis följer på köpet i genren.

Inte för att "Arrival" saknar spänningsmoment. Tvärtom genomsyras filmen av en känsla av obestämbart hot. Redan i inledningen, där åskådaren och Banks i flera minuter följer farkosternas ankomst utan att se dem, etableras en krypande osäkerhet som byggs på av människornas panik. Den spelar Villeneuve senare skickligt på, när rädslan bland världens ledare växer.

Louise Banks reaktion på de ovalformade skeppens närvaro är märkligt sansad: hon åker hem. Där befinner hon sig när överste Weber knackar på för att ta med henne till en av farkosterna. I helikoptern finns också fysikern Ian Donnelly (Jeremy Renner), Louises tilltänkta parhäst i arbetet.

Mer än så går inte att säga utan att punktera den väv av komplexitet som Villeneuve skapat i "Arrival". Men för att få en känsla av vad det rör sig om, tänk mer "Närkontakt av tredje graden", "2001 – Ett rymdäventyr" och "Interstellar" än "Independence day" eller "Cloverfield". Språk och tid är två teman, och här spelar Adams en nyckelroll som Louise Banks. Hennes hjältinna är en intelligent humanist, vars strävan efter att förstå sig på besökarna står för en oväntat stor del av tjusningen med "Arrival".

Villeneuve har gjort en sammanhållen, poetisk film där tema, bildspråk och foto går hand i hand. Den isländske kompositören Jóhann Jóhannssons kusliga musik bidrar till helheten på ett sätt som borde göra filmvärldens mesta stjärnkompositör Hans Zimmer – som ofta har patent på den här sortens profilstarka verk – grön av avund.

Att vår förståelse för varandra skulle öka ju fler kommunikationsmedel vi har är en föreställning som Villeneuve vrider och vänder på här. Den uppgiften utför han med en nyfikenhet som gör "Arrival" till en av årets mest särpräglade filmer.