Fakta: Gretas guide till galaxen

(TT)

Genre: Dokumentär

Premiär: 21 okt 2016

I rollerna: Greta Jane Pedersen, Matt Buscher, Maj-Britt Pedersen

Regi: Astrid Askberger

Speltid: 1 timme 13 minuter

Censur: Barntillåten

Betyg: + + +

Kan man leva sitt liv helt utan konventioner? Nej, det är klart att man inte kan. Men det hindrar inte vissa av oss från att försöka. Greta Jane Pedersen är en av dem.

Hon har dokumenterat sin vardag i 15 års tid. Egentligen är det inte konstigare än att människor har bloggat eller tagit dagliga bilder med mobilen lika länge. Men mediet film känns nästan gammaldags idag, dagbokssamtal med kameran nästan antikt. Vissa av hennes tankar känns också som typiska dagboksfunderingar: vad vill jag, vem är jag?

Men till skillnad från mången dagboksanteckning försöker Greta genom sin livsstil att ta reda på svaret på dessa frågor. Framför allt den stora frågan om frihet. Hur lever man ett fritt liv?

Även om den mer existentiella frågan om huruvida en människa någonsin kan bli helt fri aldrig ställs så är den närvarande. En konkret version av denna tanke yttrar sig i Gretas funderingar på att skaffa barn: "Hur skulle jag kunna ha barn, jag kan inte ens ha en hund".

Greta lever i ett öppet förhållande med "sitt livs kärlek", Matt i ett oerhört stökigt hus som också fungerar som studio. Hon jobbar i trädgården hos en fransk överlevnadskonstnär, gnyr fram jazz och åker på sammankomster där man dansar runt träd. Detta är inget raljerande. Tvärtom, jag beundrar Greta för att hon verkligen försöker leva som hon lär med allt vad det innebär. Det verkar regissören Astrid Askberger också göra, som skapat filmen om sin vän.

För även i tragiska situationer, som när modern tas in på behandlingshem eller när förhållandet hotas av Gretas frihetsprincip, fortsätter hon ändå envist att dokumentera, skapa och genom konst försöka greppa och förstå. Hon är charmig, rar och känslosam. Men också påfrestande, ofokuserad och tankspridd. Hon är en mindre stajlad och organiserad Miranda July i filmen "You, me and everyone we know", där huvudpersonen också lever genom videokonst. Men till skillnad från i Julys film finns här också stunder av kännbar sorg.