Fakta: Läslovet

Statminister Stefan Löfven (S) uppgav i sitt sommartal i augusti att regeringen hädanefter tänker kalla höstlovet för "läslovet", precis som lovet i februari/mars benämns som ett sportlov.

Tanken är att få elever att läsa mer genom olika läsaktiviteter. Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kommer "läslovet" främst att märkas genom att eleverna får läsuppgifter inför lovet och att fritids anordnar läsaktiviteter.

Fem miljoner kronor avsätts årligen för läsaktiviteter.

– Vi gör ju stora investeringar i skolan, bland annat för att bemanna upp skolbiblioteken, som Författarförbundet efterlyser, säger Gustav Fridolin.

Gunnar Ardelius, ordförande för Sveriges författarförbund skriver på DN Debatt på onsdagen att de fem miljoner som satsas på läslovet borde gå till läsfrämjande arbete i skolan i stället. Gustav Fridolin säger dock att det inte finns någon motsättning mellan dessa.

– Ska alla barn verkligen få med sig läsningen måste vi både jobba mer i skolan, och se till att alla barn får fler tillfällen att upptäcka läsning.

En av de främsta målgrupperna för satsningen på läslov är de familjer som vanligen inte tar steget över tröskeln till biblioteket, säger Fridolin. Han provoceras också av argumentet att läslovet kan användas som en nödlösning för att hinna med läsning som inte hanns med på skoltid.

– Vi har så många lärare i Sverige som arbetar hårt med läsning. Att tro att de skulle göra mindre för att andra också gör sin del, det är att tro alldeles för lite om den svenska skolan.