Fakta: Imre Kertész

Imre Kertész föddes 1929 i Budapest i en judisk familj. 15 år gammal deporterades han tillsammans med andra ungerska judar till koncentrationslägret Auschwitz. Något senare transporterades han vidare till Buchenwald. 1945 räddades han från dödslägret.

Efter kriget jobbade Imre Kertész som journalist, översättare och textförfattare till komedier i Ungern. 1975 romandebuterade han med "Mannen utan öde". 2002 tilldelades han Nobelpriset i litteratur med motiveringen att hans författarskap "hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke". Han flyttade strax därefter till Tyskland.

I hemlandet Ungern har Kertész varit omstridd. 2009 förklarade han i en intervju med den tyska tidningen Die Welt att han såg sig som Berlinare, han hävdade också att Ungern blivit "totalt Balkaniserat". Ett uttalande som uppfattades som kontroversiellt i ungerska medier.

Imre Kertész riktade kritik mot Steven Spielbergs Förintelseskildring "Schindler's list", en film som han avfärdade som kitsch.

Tidigt på torsdagsmorgonen avled Imre Kertész, 86 år gammal, i sitt hem i Budapest efter en längre tids sjukdom. 2013 berättade han att han led av Parkinsons sjukdom och hans svenske vän och översättare Ervin Rosenberg blev inte överraskad av dödsfallet.

– Jag är tagen, men jag vet i vilket skick han var. Vi talades vid i telefon i ett konkret ärende helt nyligen, säger Ervin Rosenberg till TT.

Som tonåring överlevde Imre Kertész de tyska koncentrationslägren Auschwitz och Buchenwald. Detta satte en outplånlig prägel på hans författarskap. Debutromanen "Mannen utan öde" handlar om den 14-årige György, som till skillnad från läsaren saknar förkunskaper om det dödsläger han anländer till. Romanen, som kom 1975, betraktas i dag som ett nyckelverk men möttes av kompakt tystnad i Ungern.

Fick Nobelpriset

Ervin Rosenberg betonar Kertész stora betydelse för förståelsen av Förintelsen.

– Tidigare sades det att Förintelsen och Auschwitz var oförklarliga. Kertész menade och visade att det inte alls var obegripligt. Han utvecklar detta alldeles utomordentligt i "Kaddisch för ett ofött barn" (gavs ut på svenska 1996). Han konstaterar tvärtom att det är märkligt att det inte inträffat tidigare.

Svante Weyler, som varit Kertész förläggare på flera förlag, betecknar Kertész författarskap som tidlöst.

– Tiden är en brutal recensent. Men den kommer inte att rå på Imre Kertész. Om 100 år kommer han att vara helt avgörande för att förstå 1900-talet. Med hjälp av sin litteratur har han givit nazismen och kommunismen en gestalt som gör att dessa katastrofer kommer att bli begripliga i hela sin fasa, säger Svante Weyler.

"Stor vittnesförfattare"

Håkan Bravinger, författare och förläggare vid Kertesz tidigare förlag Norstedts, ser honom som en av litteraturhistoriens stora vittnesförfattare. Bravinger lyfter fram Kertész karaktäristiska stil, som på ett unikt sätt underströk det fasansfulla i berättelsen.

– Det som gör att det är så speciellt att läsa hans böcker är att han hela tiden har en ironiserande saklighet som gör att det fruktansvärda som sker uppfattas som ännu mer fruktansvärt.

Inte folklig

För tio år sedan gav Imre Kertész ut självbiografin "Dossier K".

– Jag vill egentligen inte berätta mitt livs historia för någon. Det finns andra, betydligt mer underhållande teman här i världen, sade han till TT då.

Trots sina internationella framgångar blev han aldrig en folklig författare i Ungern.

– Jag har aldrig velat vara en folkets författare. Jag har aldrig velat uppnå något i förhållande till dem, sade han i TT-intervjun.