Fakta: Så gick det för Dan Brown-filmerna

2006 "Da Vinci-koden": drog in 758 miljoner dollar, motsvarande 6,5 miljarder kronor.

2009 "Änglar och demoner": drog in 485 miljoner dollar, motsvarande 4,1 miljarder kronor.

– Jag lär mig ju saker hela tiden. Mycket i de här berättelserna är non-fiction och vi besöker de platser där handlingen utspelas, säger Hanks till TT.

Alla böcker om Robert Langdon, skrivna av Dan Brown, handlar om hur denne kommer en världsomspännande konspiration på spåren och hur han genom att lösa gåtor närmar sig lösningen.

Får minnesförlust

I "Inferno" vaknar han upp med minnesförlust på ett italienskt sjukhus, men det dröjer inte länge förrän Langdon tillsammans med en ung kvinna (Felicity Jones) jagar en galning som planerar att döda miljontals människor genom att släppa ut ett dödligt virus.

– Det är intressanta inspelningar, eftersom vi talar om sådant som annars inte hör till dagliga samtal, säger Hanks.

– Vi talar om berättelsens filosofiska och teologiska aspekter. Vi har långa diskussioner om vad filmen betyder, och det gör att jag känner mig smartare. Hur ofta har man annars middagar där man diskuterar Dante?

Problem att skära

Ron Howard har regisserat alla tre filmerna, och säger att det stora problemet alltid är att skära ner de tjocka böckerna till greppbara manus.

– Det är alltid smärtsamt, eftersom det innebär svåra men nödvändiga förändringar, säger han, varvid Dan Brown skjuter in:

– Jag har ju författarens syn på manuset och jag kan bli chockad när jag ser att det bara är tio procent som återstår av det jag ursprungligen skrev. Men här gjorde vi faktiskt några tillägg för att få den nedkortade storyn att hålla ihop.

Komplicerade intriger

Många författare säger att de startar på en ny bok utan att veta var de ska hamna. Brown hör inte dit.

– Jag måste ha en mycket klar bild över vad som ska hända redan när jag börjar. Det är så komplicerade intriger att det är nödvändigt.

Howard hyllar sin huvudrollsinnehavare.

– "Inferno" är den perfekta filmen för Tom. För mig är det viktigt att varje Langdon-film har en egen ton, att den följer det som Dan gör med huvudpersonen Langdon. Det är ju en ständigt pågående berättelse.