Fakta: Höstens svenska biofilmer

"Förbjuden kärlek". Dokumentär av Anders Wahlgren. Om: Drottning Victorias hemliga kärlek till sin läkare Axel Munthe. Premiär: 26 augusti.

"Speglingar". Dokumentär av Sara Broos. Om Sara Broos förhållande till sin mamma konstnären Karin Broos. Premiär: 2 september.

"Det moderna projektet". Dramakomedi av Anton Källrot. Om: Ett kollektiv som alltmer börjar likna en sekt.

Premiär: 9 september.

"Den allvarsamma leken". Drama av Pernilla August. Om: Filmatisering av Hjalmar Söderbergs bokklassiker. Premiär: 9 september.

"Skörheten". Dokumentär av Ahang Bashi. Om: Ahang Bashi skildrar sin egen panikångest och depressioner. Premiär: 16 september.

"Snipp snapp snut". Familjefilm av Cecilia Actis och Mia Hulterstam. Om: Tre vänner i en knasig värld av kanelbullar och ballonger. Premiär 23 september.

"Jag älskar dig – en skilsmässokomedi". Dramakomedi av Johan Brisinger. Om: Christine Meltzer och Björn Kjellman spelar ett par som äktenskapskrisar. Premiär: 30 september.

"Siv sover vilse". Familjefilm av Catti Edfeldt och Lena Hanno Clyne. Om: Filmatisering av Pija Lindenbaums barnbok. Premiär: 30 september.

"Medan vi lever". Drama av Dani Kouyaté. Om: Efter 30 år i Sverige beslutar sig Kandia för att återvända till sitt hemland Gambia. Premiär 7 oktober.

"Mad dog". Dokumentär av Mauri R Chifflét och Martin Sandin. Om: MMA-stjärnan Reza Madadis kamp tillbaka mot toppen efter ett fängelsestraff. Premiär 7 oktober.

"Jätten". Dramakomedi av Johannes Nyholm. Om: Den autistiske och missbildade Richard som söker sin mamma Premiär: 14 oktober.

"Tjuvjägaren". Drama av John Torblad. Om: En asocial man slåss mot överheten i 1890-talets Sverige. Premiär 21 oktober.

"Upp i det blå". Familjekomedi av Petter Lennstrand. Om: En åttaårig flicka som hamnar mitt i ett märkligt rymdäventyr. Premiär 21 oktober.

"Morran & Tobias – som en skänk från ovan". Komedi av Mats Lindberg. Om: Den populära tv-duon kommer till vita duken i höst. Premiär 26 oktober.

"Flykten till framtiden". Komedi av Ulf Malmros. Om: 22-åring med hjärtproblem reser från 70-tal till 2016. Premiär 11 november.

"I remember when I die". Dokumentär av Maria Bäck. Om: En film om att hantera sin dödsångest. Premiär: november.

"Bamse och häxans dotter". Familjefilm av Maria Bom och Christian Ryltenius. Om: Häxdottern Lova luras att trolla bort Bamse. Premiär 25 december.

"Hundraettåringen som smet från notan och försvann". Komedi av Felix och Måns Herngren. Om: Allan Karlsson är tillbaka – och han är rastlös. Premiär 25 december.

"Rädda tomten". Familjefilm av Jacob Bak Ley. Om: Barnhemsbarnet Julius, som är galen i julen. Premiär: november-december.

"Måste gitt". Drama av Ivica Zubak. Om: Förortskillen Metin hamnar i trubbel när hans anteckningsbok med information om allt och alla försvinner. Premiär: i höst.

På måndagen presenterades höstens svenska filmer på Svenska Filminstitutets årliga höstpresentation på Filmhuset i Stockholm. Av de 23 filmer som får biopremiär under årets sista månader ligger betoningen på komedier och familjefilmer.

– Det här är en filmhöst där det finns någonting för alla. Vi har ganska stort fokus på barn och unga, det finns barn- och familjefilm som man kan tänka sig kan leverera, filmer som hela familjer vill gå och se, säger Anna Serner, vd på Svenska Filminstitutet.

Publiken behövs

Och publiken behövs. Årets första sju månader har varit de mest besökta på bio under 2000-talet med nästan tio miljoner besök. Men det är inte den svenska filmen – med succéundret "En man som heter Ove" som det stora undantaget – som har dragit folk till biograferna.

Detta ska bland annat filmerna "Morran & Tobias – som en skänk från ovan", "Jag älskar dig – en skilsmässokomedi" och kanske framför allt "Hundraettåringen som smet från notan och försvann", uppföljaren till Felix Herngrens filmatisering av Jonas Jonassons bok, nu råda bot på.

– Vi får väl se om folk är trötta på gubbjävlar, eller om de kommer vilja att se fler kärringar i stället, säger Måns Herngren, som gått in som medregissör till sin bror Felix Herngren på "Hundraettåringen som smet från notan och försvann".

Mansdominans bakom kameran

Det blir viss mansdominans på den svenska biofronten i år. Hösten 2015 kunde skryta med lika många kvinnliga som manliga regissörer. I år är det bara 7 av de 23 filmerna som har regisserats av kvinnor.

En av dem är Pernilla August, vars film "Den allvarsamma leken" går upp på biografer inom kort.

– Jag tror och hoppas att publiken ska känna igen sig, antingen i Arvid eller Lydia eller Dagmar. Det gjorde jag när jag läste boken, säger Pernilla August.

Avsaknaden av kvinnliga regissörer är något den svenska filmbranschen måste fortsätta att arbeta med, menar Filminstitutets vd Anna Serner.

– Om man tittar på de filmer som Svenska Filminstitutet har stöttat så är det 40 procent kvinnliga regissörer. Men det är uppenbart att resten av branschen inte är med oss i att sätta lika mycket fokus på det här. Det är ett träget arbete, och målet är att få de breda kommersiella filmerna att också få kvinnor som regissörer, säger Anna Serner.