Jag påstår att potentialen är mycket stor hos alla, men en stor del av potentialen är vi inte motiverade att använda.

Jola Sigmond är Skandinaviens intelligentaste man. Han var tidigare ordförande i intelligensklubben Mensa och har nära dubbelt så hög IQ som genomsnittspersonen, 192 jämfört med snittsiffran 100 i IQ-test.
– Man kan också säga att jag är en på 16 miljoner personer som har IQ över 170-180. Samtidigt betyder de där siffrorna i sig ingenting. Det viktiga är hur man använder sin intelligens. Hög intelligens är en värdelös talang om den inte används på ett kraeativt och bra sätt, säger han.
•• Vad är intelligens tycker du?
– Alla har en hög intelligens och potential men det kan vara olika hinder, som att ens familj säger att " i vår familj har vi inte mattehuvuden" och man får bristande självförtroende. Ett andra hinder är lättja. Människor som nått någonstans eller har hög intelligens nöjer sig ofta med det.
•• Är intelligens medfött eller något man övar sig till?
– Det är medfödd talang, men jag ser det inte så polariserat.  Om man tänker på människor utan armar som är mycket flinka  med fötterna. Den förmågan har vi också, men vi är inte motiverade att träna upp den. Potentialen förstörs också i skolan. Barns begåvning tas inte till vara.
•• Du låter väldgit kritisk mot svenska skolan.
– Ja, det är jag. När man har en tradition i Sverige av stora hjärnor och uppfinnare, som Nobel och många andra, borde man satsa mer på begåvning.  
•• När insåg du att du var smartare än andra?
– Jag anande det tidigt, men jag har aldrig gjort något stort väsen av det. Jag var intresserad av bokstäver som tvååring och lärde mig läsa tidigt. När jag kom till skolan var det urtrist. I gymnasiet var jag bråkig och mina föräldrar tog mig till en psykolog. Då uppmärksammades det i olika test att jag hade hög intelligens.
•• När har du nytta av det i din vardag?
– Många säger att jag gör saker fiffigt. Men jag använder också intelligens till andra saker, som att vara uppmärksam på andra personer, läsa av andra.
•• Många har ju en bild av att matematiker eller supersmarta personer snöar in på saker och ofta är mindre bra på andra saker i livet. Håller du med om det?
– Den risken finns. Det funger inte så bra om man bara fokuserar på en sak.
•• Möter du ofta fördomar om hur ett geni ska vara?
– Som någon som alltid glömmer sitt paraply? Ja, men det tar kanske 20 sekunder innan man kommer från den bilden. Folk kan fråga om jag kan multiplicera tiosiffriga tal i huvudet och sådant. Det är jättetråkigt.
•• Finns det situationer där du känner dig osmart?
– Ja, massor. Till exempel när jag inte tittar efter när flyget går och är på flygplatsen en timme tidigare än jag behöver. Och jag är inte alls duktig på musik.