Artist: Lily Allen
Skiva: It’s not me, it’s you (Parlophone/EMI)
Betyg: ••••
Efter några år av flitigt figurerande i skandalpressen är det dags för Lily Allen att följa upp hyllade ”Alright, still”. Och det finns all anledning att återigen lyssna på den omskrivna
23-åringen från London. ”It’s not me, it’s you” visar en mer reflekterande, lite dystrare sida av Lily Allen än den som presenterades 2006. Det är mindre ska  och reggaerytmer, i stället får vi svepande syntmattor som ger skivan en sofistikerad och tillbakalutad inramning. Låtarna är mer enhetligt polerade än på den charmigt spretiga debuten. Men det är framför allt de dagboksliknande texterna, med sina intima avslöjanden, som gör Lily Allen unik. Med imponerande fingertoppskänsla skriver hon fortfarande om det mest privata med en ständigt närvarande lekfullhet. Patrik Wirén

Snäppet bättre sedan debuten

Artist: Crucified Barbara
Skiva: Til death do us party (GMR/Border)
Betyg: •••
”Killer on his knees”, ”Sex action”, ”Pain and pleasure” ... Det räcker att se titlarna för att förstå vad det handlar om. Stockholmsbandet Crucified Barbara älskar åttiotalets infantila metal, som den lät innan grungen erövrade listorna, och skäms inte för att erkänna det.  
Och visst har det mesta blivit snäppet bättre sedan sist. Mia Coldheart sjunger med en annan pondus och låtarna är starkare än på debuten för fyra år sedan.  Patrik Wirén

Galopperande AC/DC-rock

Artist: Mando Diao
Skiva: Give me fire (Universal)
Betyg: •••
Helst vill jag bara skriva om hur fantastisk ”Gloria” är, hur den låter som en märklig hybrid mellan en gammal Magnus Carlsonlåt, Melodifestival på sjuttiotalet och ryskt stråk-vemod, och hur det inte går att sluta lyssna.
Men jag antar att jag borde nämna att det också finns annat, till exempel galopperande AC/DC-rock, Tarantinomusik samt lite sådant som rinner igenom utan att märkas. Maria Forsström

Vilsam, vacker skånsk njutning

Artist: Jonathan Johansson
Skiva: En hand i himlen (Border)
Betyg: ••••
Är det Le Sport? Nej. Är det Kent? Nej. Är det Pacific? Nej, inte det heller.
Det är Jonathan Johansson som antagligen lyssnat på alla ovanstående men lyckats göra något eget av det med den där synten som plötsligt kom in
i hans, och nu våra, liv. Det är vi glada för.
Musiken är drömsk och svävande och toppad med hans mjuka skånska blir det vilsam, vacker lyssning. Maria Forsström

Lite förnyelse hade inte skadat

Artist: India Arie
Skiva: Testimony: Volume 2, love & politics (Universal)
Betyg: •••
Precis som tidigare bjuder India Arie på vackra melodier och insiktsfulla texter om livet och kärleken. Trots flera snabba låtar ger skivan ett väldigt lugnt och följsamt intryck vilket inte enbart är positivt.
Kombinerat med hennes kärleksbudskap blir det på gränsen till präktigt.
Indias röst är fantastisk men lite förnyelse hade inte skadat. Sara Thorstensson