Fakta: Unenge och Gahrton

Bakgrund: "Eva & Adam" hade först premiär i tidningen Kamratposten, 1991. Sedan dess har berättelsen blivit både seriealbum, böcker, tv-serie, dataspel och en film.

Författarna har gjort över 100 böcker ihop, till exempel bokserierna "Livet enligt Rosa", "Alla barnen", "Ronny & Julia" och "Hotell Gyllene Knorren".

Namn: Måns Gahrton

Född: 1961

Bor: Saltsjö-Boo i Stockholm.

Familj: Fyra barn, 23 och snart 21,15 och 7 år, en särbo och tre bonusbarn.

Läser: "Det blir lite för mycket spänningsböcker. Allra helst läser jag rolig romantisk komedi, men det finns inte så mycket bra i bokform."

Namn: Johan Unenge

Född: 1963

Bor: Enskede i Stockholm.

Familj: Gift, två egna barn, 17 och 21 år, och tre barn på köpet.

Läser: "Till skillnad från Måns läser jag aldrig deckare och inte roliga böcker heller. Jag tycker om ganska händelselösa böcker om tillstånd. Jag läste just Hans Gunnarssons nya. Jag gillar långsamma böcker med vackert språk."

Långtradaren i leken "Ryska posten" är hopplöst daterad. Tryckardansen på discot likaså. Måns Gahrton och Johan Unenge ger sig återigen i kast med den populära berättelsen om Eva och Adam, men anpassar den till här och nu.

– Vi undrade vad mobiler och internet har betytt, och att Sverige i dag ser ut på ett annat sätt, med personer från fler länder och religioner, säger Johan Unenge som kommer till intervjun direkt från ett av sina många skolbesök.

Inte åldrats

Grundhistorien är densamma. Adam är ny i klassen. Där möter han Eva, en fotbollstjej med socialt patos, och tycke uppstår. Trots att paret inte har åldrats en dag sedan 90-talet har Johan Unenge och Måns Gahrton hunnit bli över 50 år. De har numera egna barn, men var ändå rädda för att ha förlorat markkontakten med ungdomarna.

Duon har därför samarbetat med över 100 mellanstadiebarn, och förhört sig om deras verklighet. Vissa saker var fortfarande förvånande aktuella. Som krånglet med Adams polska efternamn. Fröken i klassen stammar fram Kieslowski: "Kiss... Kiss..."

– Vi trodde att det skulle vara överspelat att poängtera saker kring ursprung. Men det har utvecklats åt helt fel håll, säger Johan Unenge som säger att de nu har vävt in mer samhällsengagemang.

Digital kärlek

Men kärlek är fortfarande bokens röda tråd. Och förutsättningarna för romantik har förändrats. Dagens Eva och Adam sköter flirtandet till stor del via bloggen och mobilen. I dag finns en större möjlighet att ta kontakt med varandra, säger författarna. Samtidigt tycker de sig ha märkt att det räcker för många unga att höras på sociala nätverk.

– Mitt intryck är att man är passivare på kärleksområdet. Man umgås mer bara digitalt. Vi vill ju att folk ska träffas lite mer, säger Måns Gahrton.

Nätet har också baksidor, som har gjort vissa försiktigare i sina sociala kontakter. Men författarna går inte in på de mörkare sidorna av sociala medier. De vill skapa ett snällt universum, en fristad, där den gyllene regeln är "var snäll mot den du är kär i".

– Vi vill klappa barnen på ryggen och säga "det löser sig", säger Johan Unenge.

Genustänk

Det är den stora dramatiken i den lilla världen som är duons specialitet. Unenge och Gahrton vet hur betydelsefullt det där ögonkastet kan vara. De vill behålla kärleksmagin men undvika klichéer. Nu har de också funderat mer kring genusaspekter. Eva är den som tar för sig mest. Adam tillåts i stället vara blyg och tvekande.

– Vi identifierar oss båda med en blyg kille som tycker att allt är pinsamt och jobbigt, säger Måns Gahrton och vrider på sig, som efter en sekundsnabb tidsresa till skolbänken.

Förr i tiden var de rädda för att skriva om tjejers tankar. Det har duon kommit över numera. Det finns något universellt i funderingarna kring kärlek som alla kan uppskatta, tjejer, killar, muslimer, kristna – skillnaderna är inte så stora, har de märkt ute i skolorna.

– Och man är illa ute om man har inställningen "hur tänker tjejer?". Det handlar om hur den här människan tänker, säger Johan Unenge.

Främjar läsning

Det finns också en särskild poäng med den romantiska komedin som genre, framhåller författarna. Man behöver inte konfronteras med det läskiga, inte djupdyka i någons psyke. Texten varvas med Unenges humoristiska seriebilder.

– Vi måste återta att man läser för att det är kul. På köpet blir man bra på alla skolämnen, säger Johan Unenge och får medhåll av kollegan:

– Vi vill nå dem som inte tycker att litteratur är självklart.