Fakta: "Konstnären"

Utställningen omfattar ett hundratal verk som visas på Konstakademien i Stockholm till och med den 4 september. Därefter flyttar den till Moderna museet. Det blir första gången sedan 1966 som Nationalmuseum visar en målning av Rembrandt i Malmö.

Uställningen är ett samarbete mellan Nationalmuseum, Moderna museet och Konstakademien.

Vad innebär det att vara konstnär i dag, och vilka roller har konstnärerna blivit tilldelade genom historien? Frågorna ställs i utställningen "Konstnären" på Konstakademien i Stockholm.

Salvador Dalí är precis allt i ett. I ett tv-klipp från 1950-talet är han den hemlige gästen som deltagare med ögonbindel ska identifiera genom att ställa ja- och nej-frågor. Är du författare? Är du serietecknare? Är du en man med mycket speciell mustasch? Salvador Dalí svarar sanningsenligt "ja" på alla frågor.

– Vi vill visa på bredden. Konstlivet är ju som en solfjäder, det finns mängder av olika riktningar och förhållningssätt, på samma sätt är det med konstnärernas förhållande till sin roll, de kan vara både det ena och det andra, säger Margareta Gynning, intendent på Nationalmuseum.

Rubens på Warhols tapet

Rubens visas på Andy Warhols tapet och Jeff Koons kitschiga bilder intill Rembrandts mörka självporträtt. Men här finns också ett porträtt av den mer okända lesbiska djurmålaren Rosa Bonheur och en av hennes tjurar. Liksom Ernst Billgren presenteras de som entreprenörer som alla har förhållit sig till sin tids marknadskrafter.

Under rubriken "resenären" finns Ivan Aguélis nordafrikanska landskap från förra sekelskiftet, men också Meric Algün Ringborgs sifferexercis. Hennes "Att bli europé" handlar i stället om samtidens resor med restriktioner. Människor blir reducerade till statistik och individuella människoöden till siffror.

– Det handlar om hur hon förflyttat sig mellan Turkiet och Sverige och vilken status hon har fått inom EU:s gränser, som turist, eller i väntan på medborgarskap, det är ju så vi möter människor i rörelse i dag, säger Andreas Nilsson från Moderna museet i Malmö.

Det manliga geniet

Det sena 1700-talets romantiska idé om konstnären som det bohemiska, oftast manliga geniet är förmodligen den roll som fått starkast fäste i det allmänna medvetandet, konstaterar Per Hedström utställningschef på Nationalmuseum. I utställningen kommenteras den genom en rad porträtt av kvinnliga konstnärer från slutet av 1800-talet och framåt, men också av Fia-Stina Sandlunds samtida interiör från den manliga Konstnärsklubben.

Föreställningen om det oberoende geniet är en roll lika mycket som någon annan, konstaterar Per Hedström.

– Lite av poängen med utställningen är att om det nu är så att det finns en föreställning om att bohemen eller geniet är den typiska konstnären så ger den här utställningen ett bredare spektrum.