Street food-kulturen kan vara den charmigaste, och busigaste, av alla gastronomiska uttryck. Att bara i farten, innan, efter, under en fest eller barrunda, få en bit korv, ett stycke strömming eller en välfylld crêpe av bästa kvalité, preparerad av passionerade och erfarna händer, är lyx i dess ursprungliga definition.

Att inte behöva beställa bord eller vara beredd på att vika en fyra timmar på en lyxrestaurang för att få riktigt bra mat, och till en promille av vad ett normalt restaurangbesök kostar, det är någonting att hylla och lyfta fram. Något vi dock är för ängsliga för i Sverige. Det var därför väldigt talande när en stor dagstidning inte helt litade på sina egna matkritikers smaklökar och istället bjöd in Sunday Times underhållande restaurangkritiker A.A. Gill till Stockholm. A.A. Gill lockades inte av avantgardistiska lyxrestauranger som Mistral utan hyllade i stället den lilla Strömmingsvagnen vid Slussen som serverar varm fisk på knäckebröd från en husvagn.

Tyvärr är dessa gastronomiska utryck på gatunivå väldigt sällsynta. Oftast rör det sig ju om slimmade franchisemonster som Sibylla, Subway, McDonalds eller andra institutioner med pulvermos, halvfabrikat och tillsatsämnen på menyn.

I Göteborg har vi haft och har några original som, beroende av årstid, förgyller vår gatumatkultur. Jag tänker på den gamle crêpemannen i Linné, Thomas Cruz Collberg och David Haggrens Strömmingsluckan mellan Acne-butiken och da Matteo samt Sunset Kebab på Kungstorget. Men jag tänker särskilt på Gourmetkorv på Södra Larmgatan. Här finner du stans bästa korvar. Helt i klass med min personliga favorit Hugos Korv i Örserum, där bland annat Leif Mannerström hämtar sina korvar till Kometen.

Det är just den goda känslan för råvaror och känningar långt ner i producentleden som är Gourmetskorvs adelsmärken. Jag formligen älskar deras wienerkorvar uteslutande gjord på kalv, deras pepperonikorv som biter ifrån som ett trängt rovdjur, men kanske allra mest förtjust är jag av att lätt och ledigt beställa en Thüringer med surkål, trycka in mig i ett hörn och läsa senaste numret av Amelia.

Hittar man en plats vid fönstret på den belamrade restaurangen kan tiden även här springa iväg till ett långt finrestaurangbesök. Gourmetkorv är ju ett bevis på att med passion och bra råvaror kan ett hål-i-väggen-ställe slå vilken stjärnrestaurang som helst. Och detta helt utan linnedukar och kristallglas.