Expertpanelen
Skräck är en trygghet

Henny Holmqvist (Forma förlag), som gett ut Twilight-böckerna i Sverige:

Varför tror du att Twilight-böckerna blivit så enormt populära i världen och i Sverige?
– Twilight-böckernas popularitet har trots skräck-, action- och thrillerinslagen mycket lite med skräck eller vampyrer att göra. Berättelsens  storhet ligger i den omöjliga kärlekshistorien. Stephanie Meyer låter dessutom sin huvudperson Bella få det som människor drömmer om: evigt liv och evig kärlek.

Mikael Håfström, ”skräck­mästaren” som ligger bakom storfilmer som ”Strand­vaskaren”, ”1408” och ”Ritualen”:

Vad är det som lockar med skräck?
– Jag har alltid känt mig dragen till skräck av den enkla anledningen att jag blir rädd. Jag gillade att utsätta mig för det redan som barn även om jag ofta ångrade mig efteråt då jag fick svårt att sova. Och den här känslan har jag burit med mig i mitt professionella liv, sa den svenske regissören tidigare i år.

Magnus Blomdahl, författare till nya boken ”Äkta skräck – Den nya vågen av extrem film":

Vad tror du att skräckboomen bottnar i?
– Det kan vara en tröst att ta del av andras svårigheter, samtidigt som det finns en trygghet i att man vet att det är på låtsas. Under svåra tider tror jag också att människor i högre grad blir medvetna om sin dödlig­het, skräck och fantasy är ett sätt att tackla den insikten. Skräckfilmen har alltid reflekterat samtiden, och i dag tycks allt fler söka efter mer extrema uttryck inom populärkulturen.

Våren 1961 köar tonåringarna utanför ”Top ten club” i Hamburg för att få se vad som ska komma att bli världens största popband, The Beatles. 50 år senare köar en ny generation skrikande tonårstjejer fortfarande.

Men 2011 lirar den stora idolen inte gitarr – han dricker i stället människoblod. Robert Pattinson – som spelar vampyren Edward i Twilight-serien, filmatiserad efter Stephenie Meyers böcker – har blivit vår tids John Lennon. Överhuvudtaget tycks samtidens begär efter det ockulta vara större än någonsin.
– Jag tror inte att Cirkeln hade fungerat lika bra för tio år sedan, skräck och fantasy har ganska nyligen etablerat sig och blivit mainstream i Sverige, säger Sara Bergmark Elfgren som tillsammans med Mats Strandberg skrivit ungdomsboken som kallats för en svensk ”Twilight”.

Augustprisnominerade Cirkeln (Rabén & Sjögren), som är den första delen i en trilogi, ska översättas till 19 språk. Och filmbolag i Hollywood slåss om rättigheterna.
–1980-talister som läst Stephen King och spelat rollspel växer nu upp. Och de letar efter smarta böcker om skräck i hyllorna.

I en artikel i DN Kultur nyligen (17/10) – ”Skräcken är vår trygghet” – menade författaren och kulturskribenten Ann Heberlein att det ökade intresset för skräcklitteratur speglar en grund­läggande osäkerhet i samhället. ”Skräcklitteraturen fungerar som tröst i en föränderlig värld, rädslan som en relation till något äkta, något som känns på riktigt.”

Skräckförfattaren Åsa Schwarz, vars böcker översatts till 16 språk, är inne på samma spår som Heberlein.
 – De renodlade deckarna har ju dominerat under lång tid, men många verkar nu vilja överge socialrealismen för en annan typ av spänning. En typ av dramatik som inte finns i vår egen vardag.

I Åsa Schwarz senaste bok ”En död ängel” (Telegram bokförlag) fortsätter hon förena skräck, deckare och mysticism.
 – John Ajvide Lindqvist banade väg för den här typen av berättelser i Sverige,  inte minst märktes en skillnad efter filmatiseringen av ”Låt den rätte komma in. Skräck med extremt hög kvalitet. Det är faktiskt rätt så nytt.

Inte bara inom böcker och film dominerar skräck och fantasy; även i serietidningsvärlden finns ett uppdämt sug. Fabian Göransson är chefredaktör för ett nystartat seriemagasin. Utopi (Kolik förlag) beskrivs som ett episkt magasin för skräck, fantasy, mystik och äventyr.
– Responsen på de två första numren har varit extremt positiv. Den här typen av serier har ju funnits tidigare – men knappast några svenska. Intresset för skräckmagasin som skapats av svenska serietecknare verkar stort.