”Hypnotisören” är nästa års svenska Oscarsbidrag ­ och därmed regissören Lasse Hallströms tredje chans till en statyett. Filmen bygger på kriminalromanen med samma namn, som blivit en av de största svenska boksuccéerna någonsin.

– När man jobbar med den här typen av dramatiska berättelser så inflammerar man sig. Jag hade svårt att släppa rollfiguren, nästan som att traumat var på riktigt. Så ja, det var delvis jobbigt. Men samtidigt finns självklart en stor lust också, säger Lena Olin om arbetet.

Filmen kretsar kring kriminalkommisarien Joona Linna som utreder en vansinnig slakt på en familj i ett radhus utanför ett vintrigt Stockholm. Hans enda vittne svävar mellan liv och död och kan inte förhöras. Joona Linna anlitar därför den kraftigt ifrågasatte hypnotisören Erik. När Eriks egen familj dras in i dramat tvingas han påbörja en livsfarlig resa, ner i det undermedvetna.

­– Arbetet med filmen fick mig att få tillbaka lusten för filmandet. Det är inte så ofta man träffar på sammanhang där alla pusselbitar faller på plats på det här sättet, säger Mikael Persbrandt.

Både Lena Olin, som är gift med Lasse Hallström, och Mikael Persbrandt öser lovord över regissören.

– Man får vara med i samma badkar som han, han skapar en intim atmosfär. Man blir sedd. Han är en god berättare, och även en stor humanist, säger Mikael Persbrandt.

Under inspelningen coach-ades Mikael Persbrandt av en riktig hypnotisör och testade även själv att utföra hypnos.

– Jag satte mig in i det man kallar induktion: att få ner någons medvetandenivå. Jag var ganska skeptisk först men har blivit en ”believer” efter arbetet med den här filmen.

– Du har bra förutsättningar, Mikael. Jag blev ju hypnotiserad av både dig och den riktiga hypnotisören och kände mig närmare det där speciella medvetandetillståndet när jag provade med dig än med honom, säger Lena Olin.