Få saker låter så köttigt som ett redigt brentbent gubbriff. Gärna lite sådär fräckt på den funkiga sidan av bluesen. Och få saker får mig trycka kudden lika hårt över huvudet som just det där Pub Anchor-svänget, det som får männen att lira luftgura på ölmagarna och kvinnorna att strippsvänga på sina tribaltatuerade svankar.

Tyvärr är det exakt detta groove som Europe tycker det är värt att låsa in sig på 2012. Så extremt otidsenligt och ovärdigt.

Bästa spår: "Demon head"