Såsigt, är mitt första intryck. Lite tramsigt, det andra. Väl fluffigt, det tredje. Och de intrycken vill inte riktigt släppa. Det är inget fel på lättsinne per se, men när det blir så fjäderlätt att all substans försvinner är det inget kul längre. 

Detta kan vara första gången en PSB-skiva faktiskt tråkar ut mig, jag brukar alltid hitta flera saker att älska. Här börjar och slutar det med första låten, ”Leaving”. De borde ha döpt skivan till ”Valium”. 

Bästa spår: ”Leaving