Det är lätt att förstå filmaren Malik Bendjellouls entusiasm när han för fem år sedan för första gången hörde talas om artisten Sixto Rodriguez märkliga öde. Bendjelloul – som tidigare gjort kortdokumentärer och medarbetat i SVT:s ”Kobra” – blev besatt av tanken på att överföra historien till film.

Resultatet blev ”Searching for Sugar Man”, en anmärkningsvärd långfilmsdebut som vunnit flera internationella pris och redan innan den svenska premiären hunnit bli en snackis även här hemma.

Filmens huvudperson, artisten Rodriguez, upptäcktes i det sena 1960-talets Detroit, spåddes en lysande karriär i singer-songwriter-genren och spelade in två album 1970 och 1971. Bägge floppade dock, Rodriguez försvann från musikscenen och försörjde sig i stället som grovjobbare i rivningsbranschen. Men på en annan kontinent fick hans musik ett helt annat fäste.

I Sydafrika blev hans politiska sånger en inspiration i anti-apartheidkampen och Rodriguez sålde fler skivor än The Rolling Stones. Något han själv var helt ovetande om liksom om det sydafrikanska rykte som gick ut på att han var död. ”Searching for Sugar Man” berättar om allt detta och låter oss möta två av Rodriguez sydafrikanska fans, som i mitten av 1990-talet bestämde sig för att ta reda på vad som hade hänt deras stora idol.

Historien är smått fantastisk i sig, men Malik Bendjelloul ger den guldkant genom att paketera den i en – särskilt med tanke på filmens begränsade budget – sensationellt snygg och innovativ form. Ändå är det innehållet och särskilt påminnelsen om den peppande kraft som musik kan ha som gör det här till en så inspirerande och, i mitt fall, ögonfuktande filmupplevelse.