Jag vet nog inga som har haft Tallest Man on Earth på scen lika ofta som klubb Springfield i Stockholm. De har oförtrutet pläderat för hans storhet i flera år, men vi har varit tröga.

I USA har de lyssnat, men inte vi. Det borde bli ändring på det, för det han gör är vackert och en smula drömskt, likt en Dylan eller hesare Paul Simon vid en lägereld på den amerikanska stäppen. Han och gitarren och stjärnorna och så du och jag och en delad sovsäck.

Bästa spår: ”On every page