På tisdagen släpptes det internationellt hajpade spelet Tom Clancys The Division av Malmöstudion Massive Entertainment. Det senaste i raden av svenska titlar med en budget som närmast kan liknas vid en större Hollywoodproduktion. Eller som företaget själv utrycker det, Sveriges största kulturexport i år.

Men för att förstå varför Sverige de senaste åren tagit plats bland de absolut största tillverkarna av datorspel behöver man backa bandet ungefär 30 år.

Drakar, demoner och kodning

Det var då, på 1980-talet, som den klassiska datorn Commodore 64 och rollspelet Drakar och demoner båda fick stort genomslag i Sverige. I stugorna formades en generation barn som i dag är stommen i spelmakarskrået. En bransch som under 2014 omsatte nio miljarder kronor i Sverige.

– Det handlar om två populärkulturella fenomen i medelklasshemmen som på den tiden sågs som ett märkligt slöseri med tid. Men de blev pusselbitarna som ligger till grund för den svenska exportsuccén, säger Per Strömbäck, talesperson för Spelbranschen.

Kombinationen av att lära sig koda på datorerna, och samtidigt skapa sina egna spelberättelser med Drakar och demoner, gav förutsättningar för både kreativa och tekniska förmågor hos de barn som i dag tillverkar spel.

– Det som är så fantastiskt med Drakar och demoner är att det inbjuder spelaren till att själv skapa sin värld. Och det kan man nästan se som en skola för spelutvecklare, säger David Polfeldt, vd på Massive Entertainment.

Svensk arbetskultur

Bakom spelmekaniken och berättelsernas ofta våldsamma fasad döljer sig också något annat som är unikt för vår kultur. Och även det tillskrivs en del av äran för framgångarna.

– Kollektivet är viktigt i svenska sociala sammanhang. Våra arbetsplatser är inte så hierarkiska, chefens uppgift är att skapa förutsättningar för medarbetarna snarare än att tala om vad de ska göra. Spelutveckling är ett lagarbete och det passar väldigt bra i den svenska arbetskulturen, för vi tänker mycket i grupper, säger Strömbäck.