Undvik

Entrecoten.

Missa inte

Att drick Dry Martinis och äta ostron. 

Vegetarisk

Två förrätter och två huvudrätter.

Öppet

Måndag - torsdag och söndag: 17.00 – 23:00. Fredag - lördag: 17.00-00.00. Även öppet för frukost och vardagslunch. 

Priser

Förrätt: 115 - 195 kronor. 210 - 350 kronor Dessert 

Pauls haymarket, Hötorget

Betyg: 3 av 5

Jag vet att jag kanske borde vara upprörd över över hur det gamla ärevördiga varuhuset PUB – där Greta Garbo en gång arbetade på hattavdelningen – har blivit ett ett småvulgärt designhotell. Men faktum är att jag inte saknar varuhuset ett enda dugg. Haymarket, som hotellet heter, är däremot exakt ett sådant ställe som jag skulle vilja hamna på om jag kom som turist till Stockholm. Lite modernt, lite lyxigt och med ett oöverträffat läge mitt på en av Stockholm Citys allra mest levande platser. Jag älskar Hötorget. För mig har hela området, med sin mat och sina människor från hela världen, varit själva sinnebilden för en storstad ända sedan jag som liten grabb drömde om att en dag bo i spännande Stockholm istället för på trökiga Varaslätten. 

Så hur är då Haymarkets restaurang? Om man ska starta en krog på ett hotell så är det självklart svårt att få till den personliga omsorg och egensinniga uttryck som, iallafall jag, letar efter hos ett riktigt bra ställe. Som tur är finns det gott om romantik även i ett hotell, så varför inte utnyttja denna? Här har vi ju affärsresande och människor utlyfta ur sin vardag, slumpmässiga möten vid bardisken och dokumentportföljer som diskret byter ägare. Så att, som Haymarket, satsa på en lätt nostalgisk, lätt kosmopolitisk krog av lätt amerikanskt brasseriesnitt är nog rätt tänkt. 

Frågan är bara om de vågar ta det tillräckligt långt? 

När jag inleder middagen med en Dry Martini och lite Ostron Rockefellers känns det iallafall så. Världen öppnas som en bok och jag känner plötsligt för att klä mig i smoking, lyssna på Lustans Lakejers ”Uppdrag i Geneve”-platta och boka ett par nätter på Waldorf Astoria i New York. Även den anklever au torchon som jag äter till förrätt upprätthåller denna illusion. Burratan med fikon och mynta tar mig dock tillbaka till verkligheten för att inte prata om den grillade broccolin med krämigt ägg som känns väldigt tjugohundranu. Jättegott, men inte just här, just nu. Entrecoten beställer jag med bilder av Minetta Tavern och Peter Luger Steakhouse framför ögonen – men får en ganska ordinär krogstandard och eftergift för gäster som ”inte blir mätta annars”.