Fakta: Kulturbudgeten i urval

Fler satsningar:

Anslaget till litteratur och kulturtidskrifter tillförs 15 miljoner kronor årligen 2017–2020 för att bygga ut den läsfrämjande insatsen Bokstart.

Ersättningar och bidrag till konstnärer och författare höjs med 15 miljoner kronor (biblioteksersättningen tillförs 7,8 miljoner, 3,8 miljoner går till pensioner och 4 miljoner kronor för att förbättra konstnärernas villkor).

Även Kungliga Operan får ökade anslag, 21 miljoner kronor fram till 2020 för att förnya det slitna övermaskineriet. Det stora beslutet om renovering och ombyggnad av Operan fattas dock först senare i år, aviserar regeringen. Samtidigt får Operan, till skillnad från Dramaten och Riksutställningar, nya pengar för att stärka scenkonsten: 9,7 miljoner för 2017 och därefter 8,7 miljoner kronor per år fram till och med 2020.

12,3 nya miljoner går till olika kulturarvssatsningar: Statens historiska museer och Statens museer för världskultur får vardera 4 miljoner kronor per år under fyra år för att arbeta med en "kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning".

Världskulturmuseerna får också 1,3 miljoner kronor för att skydda kulturarvet i Irak och Syrien, bland annat genom att utveckla sina redan upparbetade kontakter och förhindra handeln med stulna antikviteter.

Landets hembygdsföreningar med flera får 3 miljoner kronor per år under fyra år för kulturarvsprojekt.

Regeringen tillför också digitaliseringen av det svenska filmarvet 2,5 miljoner kronor.

Filmavtalet tillförs 19 miljoner kronor från 2019.

Filmbranschen befrias från granskningsavgifterna, sammanlaget 3–4 miljoner kronor per år. Dagens avgift gör att många mindre distributörer struntar i att lämna in filmer till granskning vilket betyder att filmerna automatiskt får åldersgränsen 15 år.

Minskningar

Anslaget till Myndigheten för kulturanalys minskas med 1,3 miljoner.

Kommentarer:

Olof Lavesson (M), ordförande i riksdagens kulturutskott:

– Den absolut största delen, 235 miljoner går till att kompensera för regeringens havererade filmpolitik. Jag hade velat se mer pengar direkt till konsten och kulturen. Det är också ett problem att regeringen har höjt skatterna med 40 miljarder sedan valet, det drabbar även kulturen och människors möjlighet att konsumera kultur.

Katarina Jönsson Norling, ordförande för Konstnärernas riksorganisation:

– Vi är väldigt besvikna. Vi trodde att det skulle komma något konkret om visningsersättningen, som är motsvarigheten till biblioteksersättningen. Arrangörer behöver också ett tillskott för ersättningen vid utställningar. Frustrationen är stor i dag. Man tar inte konstnärers behov på allvar. Hur ska man få in ett mångfaldsperspektiv när konstnärer hela tiden måste finansiera sin konst själva?

Magnus Aspegren, vd för Riksteatern:

– Satsningen på regionerna ser vi som positivt, men för att kultur i hela landet ska fungera behövs starkt arrangörskap, de ideella föreningar behöver uppmärksammas mer och få vara med och påverka den regionala kulturpolitiken, det är tack vare den som kulturen lever. Vi tycker det är toppen att det görs en satsning på lokala mötesplatser.

Kulturbudgeten tillförs 409 miljoner kronor nästa år, vilket är den största höjningen på tio år enligt kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP). Det hindrar dock inte regeringen från att samtidigt ta ut 124 konor mer per år i tv-avgift. Den höjs till 2 340 kronor.

Bland de nya satsningarna går den största enskilda summan till scenkonsten som tillförs 70 miljoner kronor för 2017. Större delen av dessa pengar, 58 miljoner kronor, tillfaller den regionala kulturen, och då framför allt musikinstitutionerna.

– Det här känns väldigt positivt. Scenkonstbranschen totalt står inför kommande utmaningar och nu förbättrar man för regionala scenkonstutövare, och i synnerhet för musiken, säger Ulrika Holmgaard, vd för Svensk Scenkonst.

Teaterförbundet beklagar

Bara två miljoner går till de fria grupperna, och Anna Carlson, ordförande för Teaterförbundet, beklagar att de inte får mer.

"Det är beklagligt att regeringen inte väljer att satsa mer på dessa grupper som når stora delar av landet med föreställningar av hög kvalitet", säger hon i ett pressmeddelande.

Scenkonstsatsningen fortsätter de kommande åren och omfattar totalt 259 miljoner kronor fram till och med 2020. Samtidigt stärks den regionala kulturen ytterligare genom att anslaget till den så kallade kultursamverkansmodellen höjs med 30 miljoner kronor per år de fyra kommande åren.

För bildkonstnärerna var dock budgeten en besvikelse. Katarina Jönsson Norling, ordförande för Konstnärernas riksorganisation, hade hoppats få en så kallad visningsersättning, motsvarande författarnas biblioteksersättning. Kulturminister Bah Kuhnke hänvisar till den handlingsplan som är på gång:

– Som politiker måste man hela tiden prioritera, och näst på tur står bild- och formområdet. Det kom inte med i den här budgeten. Jag förstår att man är otålig, och det respekterar jag, men först måste vi ha fram handlingsplanen. Den ska omfatta en rad åtgärder, säger Alice Bah Kuhne.

Riksutställningar avvecklas

I budgeten framgår även att Riksutställningar läggs ner och att den del av arbetsuppgifterna flyttas över till Riksantikvarieämbetet, som även det ligger i Visby.

– Första tanken var att det känns sorgligt, Riksutställningar har funnits i över 50 år och har gjort uppskattade utställningar i hela landet. Men ambitionen är att vi ska ta med det vi är duktiga på och nå ut till fler, men inordnade under Riksantikvarieämbetet, säger Jesper Tammilehto, tillförordnad generaldirektör.