Rodolfo Rodriguez fick en tuff uppväxt. Pappa var polis och blev mördad. Sonen satt sju gånger i fängelse. Yrkena växlade – godisförsäljare, begravningsentreprenör, bagare – innan debuten som tjurfäktare 1978.

Men på arenan tog karriären aldrig fart. Där och vid sidan av var El Pana alltför yvig.

Fejkad andalusisk accent, i ett missriktat försök till ökad äkthet. Före fäktningarna en överdimensionerad kubansk cigarr i munnen. Oräkneliga överdrivna mantelrörelser.

Tjurfäktningens purister mötte honom med hån och El Pana hölls systematiskt borta från de mest prestigefyllda arenorna. Men den folkliga populariteten fanns där.

Stor romantiker. . .

– El Panas liv har varit 80 procent misslyckanden och 20 procent triumfer, sade han till den andalusiska tv-kanalen Canal Sur för några år sedan.

Som alltid talade den distingerade mexikanen om sig själv i tredje person. Ansedd som en av de sista romantikerna inom tjurfäktningen – med en personlighet som vida överträffade talangen.

Hans övermod och alkoholvanor fick honom flera gånger att (falskeligen) flagga upp för pensionering.

Ett sådant tillfälle är särskilt minnesvärt. Den 2 januari 2007 på La Monumental i Mexico City, världens största tjurfäktningsarena med plats för upp mot 50 000 personer, yppade sig möjligheten till ett värdigt avsked för den då bortglömde El Pana.

. . .och retoriker

Han tog till orda och hyllade med stor vältalighet alla de prostituerade kvinnor han mött genom åren, på ett sätt som säkert inte uppskattades av alla:

– Jag skålar för de unga kvinnor, prinsessor, horor och de med guldklackar som släckt min törst och mättat min hunger, de som gav mig skydd och värme vid bröst och lår och som var sällskap i min ensamhet. Må Gud välsigna dem för all kärlek.

El Pana fortsatte förstås fäkta efter La Monumental.

Men allt tog slut i Durango den 2 maj i år.

Tjuren Pan de Azúcar slungade 64-åringen högt upp i luften. Han landade på huvudet och har sedan dess inte kunnat röra sig.

Förlamad från nacken och ner ligger El Pana på en intensivvårdsklinik i Guadaljara. Apparater upprätthåller andningen. Han kan knappt tala, men har enligt El País yttrat:

– Doktorn, låt mig dö.