Fakta: Uppsala Internationella Gitarrfestival

Årets festival är den trettonde i ordningen, och börjar den 6 oktober. Anoushka Shankar spelar med ensemble under söndagen.

6/10: Den unga talangen Laura Snowden uppträder samt den brittiske gitarristen och veteranen Albert Lee, som bland annat har ersatt Jimmy Page i Led Zeppelin. Han har också spelat med Eric Clapton.

7/10: Gitarrduon Grigoryan Brothers spelar. Adrian Legg har utsetts till bästa akustiske spelaren av magasinet Guitar Players fyra år i rad. Här deltar han både med en konsert och en lektion. Dessutom uppträder Paul Gilbert med senaste albumet "Can destroy".

8/10: Sju finalister gör upp i tävlingen International Young Talents Competition och Agustin Luna/Maia Castro spelar Tango från Buenos Aires och Montevideo. Svenska stjärngitarristen Johannes Möller står också på scen och Sofia Karlsson & The Grand Guitar Orchestra överraskar med hemliga gäster.

9/10: Brasilianaren Fabio Zanon debuterade med London Philharmonic och hoppade in som solist i Piazzollas konsert. Nu spelar han för första gången i Sverige. Dessutom uruppför Anders Miolin & Kammarensemblen ett stycke som inspirerats av Strindberg, och tonsatts av Andreas Pflüger.

Vid 13 års ålder debuterade Anoushka Shankar som soloartist och vid 20 räknades hon redan som en av världens främsta sitarspelare. Dottern till musikikonen Ravi Shankar ville mycket tidigt gå i faderns fotspår.

– Sitaren var bilden av musik för mig. Det finns många stränginstrument i världen men sitaren är unik. Man kan spela tekniskt och snabbt men också vara mycket emotionell och lyrisk, säger hon.

Skrev om flyktingar

Anoushka Shankar är ett av dragplåstren på Uppsala Gitarrfestival, där hon uppträder med sitt nya album "Land of gold". Hon började arbeta med skivan samtidigt som hon dagligen såg på nyhetssändningar om flyktingars situation i världen. Smärtan hon kände blev låtar med titlar som "Boat to nowhere" och "Dissolving boundaries".

– Nyheterna tog över våra liv. Jag såg berättelser om folks öden och hur illa de blev behandlade. Det kröp under skinnet på mig. Albumet blev min protest, säger hon.

Själv är Anoushka Shankar uppvuxen i en blandning av kulturer, på tre olika kontinenter. Det påverkar också hennes uttryck, hon förenar klassisk indisk musik med element från flamenco, jazz och elektronika. Det mångkulturella är en självklar del av hennes identitet.

– Jag känner mig hemma överallt och är samtidigt alltid lite utav en främling.

Tuffare sound

För många är sitaren själva symbolen för Indien. Instrumentet används främst av klassiska musiker i landet och i olika new age-projekt, säger Anoushka Shankar. Men hon vill komma ifrån den snäva definitionen och ha ett "tuffare" sound.

– På "Land of gold" ville jag spela det utan konnotationer till meditation, yoga eller flygande mattor, säger hon och skrattar.

Experimenterandet med andra musikstilar gjorde att hon som ung fick slåss för sin trovärdighet i den klassiska världen. I dag är hon accepterad.

– Men jag når också en bredare publik med min mer experimentella musik, säger hon.

Kontakt med fadern

Anoushka Shankar betraktar sitt sitarspelande som en fortsättning på sin fars, Ravi Shankars. Musiken är fortfarande ett sätt för henne att stå i förbindelse med honom.

– Särskilt sedan han gick bort känner jag att jag kan få kontakt med honom via musiken. Det är fantastiskt och ett vackert, nära förhållande.