Fakta: "Star trek"

"Star trek" hade premiär 1966 och visades under tre säsonger.

Den följdes av tv-serierna "The animated series" (1973–1974), "The next generation" (1987–1994), "Deep space nine" (1993–1999), "Voyager" (1995–2001), och "Enterprise" (2001–2005).

Vid årsskiftet kommer Netflix att lägga upp samtliga 727 avsnitt från ovanstående serier.

I början på nästa år är det sedan premiär för den nya "Star trek"-serien "Discovery" som utspelas tio år före den första serien.

Utöver tv-serierna har det också gjorts 13 "Star trek"-filmer: "Star trek: The motion picture" (1979), "Khans vrede" (1982), "Spocks återkomst" (1984), "Resan hem" (1986), "Den yttersta gränsen" (1989), "The undiscovered country" (1991), "Generations" (1994), "First contact" (1996), "Insurrection" (1998), "Nemesis" (2002), "Star trek" (2009), "Star trek into darkness" (2013), "Star trek beyond" (2016).

Tidigare i år bekräftade filmbolaget Paramount att det kommer en uppföljare till "Star trek beyond".

Torsdagen den 8 september 1966 fick amerikanska tv-tittare för första gången höra kapten James Tiberius Kirk, spelad av William Shatner, beskriva rymden som "den slutgiltiga gränsen" i science fiction-serien "Star trek".

Då hade människan fortfarande inte tagit sina första steg på månen. Det hindrade inte "Star trek"-skaparen Gene Roddenberry från att drömma om en framtid i vilken mänskligheten samarbetade för att uppnå det som dittills hade varit omöjligt.

– "Star trek" tar upp några grundläggande mänskliga behov: att det finns en morgondag, att mänskligheten förbättras, att vi har saker att vara stolta över som människor, sade Roddenberry i en intervju 1988.

Optimism och humanism

Gene Roddenberrys tilltro till människans goda sidor är ett genomgående tema i "Star trek"-serierna och filmerna, enligt Jerry Määttä, filosofie doktor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, som i sin forskning bland annat har specialiserat sig på science fiction.

– Den röda tråden är optimismen och humanismen, att man tror på tekniken, samhällsutvecklingen och det goda i människan. Särskilt nu när dystopier och postapokalyps har haft ett sådant genomslag de senaste 15 åren så känns "Star trek" fortfarande fräscht. Även om serier som "Deep space nine" gick mot det mörka så finns det fortfarande en optimism i grunden, säger han.

Etnisk mångfald

"Star trek" kommenterade också sin samtid. Serien utspelas förvisso på 2200-talet, men sökte förmedla hopp till ett USA vars 1960-tal präglades av kalla kriget och medborgarrättsrörelsen. Rollfigurer som asiatisk-amerikanske Hikari Sulu (George Takei), afroamerikanska Nyota Uhura (Nichelle Nichols) och ryske Pavel Tjekov (Walter Koenig) rörde sig i en framtid fri från etnisk hierarki, och där USA och Sovjetunionen hade lagt sina meningsskiljaktigheter bakom sig.

Serien speglade även världshistorien i de konflikter som uppstod när besättningen på Enterprise ställdes öga mot öga med utomjordiska civilisationer.

– Då är det ofta former ur mänsklighetens historia – mer krigiska och diktatoriska samhällen – de möter. Det handlar om just konflikten mellan utopin och vårt förflutna, säger Jerry Määttä.

Med tiden skulle seriens genomslag bli uppenbart. Den första afroamerikanska kvinnan i rymden, Mae Jemison, är till exempel en av många som har tackat "Star trek" för sitt vetenskapsintresse.

– Serien har betytt mycket för att skapa intresse för naturvetenskap. Det är en väldigt optimistisk bild av naturvetenskap som målas upp, även om det är en väldigt skör bild – vid minsta problem så börjar det spraka och explodera på bryggan, säger Määttä.