Svenskarna är bland de få vinnarna på klimatförändringen som hotar jorden. Det menar SVT-meteorologen Pär Holmgren som i kväll kan få Augustpriset för sin nya väderbok.

•• Du har skrivit "Meteorologernas väderbok" som handlar om klimathotet. Vad fick dig att inse allvaret i det som händer med vår jord?
- Jag började utbilda mig till meteorolog 1983 och redan då fick jag information om spridning av luftföroreningar och klimatförändringar. Engagemanget tog fart 1993 när vi fick vårt första barn. Man börjar tänka i längre tidsperspektiv när man får egna barn.
•• Vi har haft en väldigt mild höst. Är det ett tecken på klimatförändringen?
- Både och. Den här typen av höstar kommer att bli mycket vanligare i framtiden. Det som driver upp temperaturen just nu är sydvästvindar från Atlanten. Samtidigt är anledningen till de vindarna att kalluften som brukar finnas över Ryssland inte har byggts upp. Det är ett tydligare tecken på klimatförändring.
•• Tror du inte att de vanligtvis så frusna svenskarna välkomnar milt höstväder?
- Jo, ser man det ur ett snävt svenskt perspektiv finns det fördelar, till exempel att det blir längre växtsäsong, vi slipper frysa och det går åt mindre energi till uppvärmning. Det är nästan bara vi i Nordeuropa, Ryssland, Kanada och USA som kan tänkas så, men för så gott som alla människor är klimatförändringen något negativt.
•• Om inget görs nu, hur kommer vädret i Sverige att se ut om 50 år?
- Sverige är så avlångt så i Stockholm kommer vi ha väder som de hade i Skåne under 1900-talet. I södra Sverige blir det centraleuropeiskt väder, medan Stockholmsvädret hoppar upp till Sundsvall eller Umeå. Det är ju ingen katastrof som det kan bli i Sydeuropa.
•• Vad bör göras?
- Det är jätteviktigt att det sker på en global nivå. Handeln med utsläppsrätter kan fungera bättre, men annars handlar det om beskattning av allt som rör utsläpp av växthusgaser, som höjda bensinskatter och flygskatter.
•• Vad gör du själv för att motverka klimatförändringen?

- Jag försöker fundera kring konsumtionen. Jag är delägare i ett vindkraftverk som inte bidrar till växthuseffekten. Jag har etanolbil och så försöker jag prata om det så ofta som möjligt.
•• På fredag sticker astronauten Christer Fuglesang upp i rymden. Det kunde ha varit du. Berätta.
- 1988 sökte European Space Agency efter nya astronauter. Jag gick min utbildning inom försvaret och bland dem som sökte fanns många från försvaret. 60-80 av alla sökande uppfyllde de formella kraven och där fanns jag med, men jag kom inte längre.
•• Vad föll du på?
- Jag var några år för ung, men det kanske var en massa andra saker också.
•• Är du bitter över att du inte blev astronaut?
- Nej jag har haft en så enormt spännande karriär ändå. Hade jag haft ett tråkigt jobb hade jag kanske tänkt så.