Fakta: Kristian Lundberg

Född: 1966 i Malmö.

Bor: Malmö

Debut: Diktsamlingen "Genom september" kom 1991.

Kritikersuccé: I den självbiografiska "Yarden" skildrar Lundberg sin tuffa tid som timanställd kroppsarbetare på en parkering i Malmö hamn. Boken fick stor uppmärksamhet och har blivit både teater och film. Han har nominerats till Augustpriset och fått pris av Svenska Akademien.

Bibliografi: Lundberg har skrivit över 30 böcker. Han betraktar inte sig själv som produktiv, ändå skriver han oavbrutet.

Aktuell: Utkommer i dagarna med den självbiografiska boken "Dagar bland skuggor, träd och vatten".

En dag ligger det ett brev på Kristian Lundbergs hallgolv. Det innehåller några bilder på en liten pojke som omfamnas av en sjuksköterska i stärkta vita arbetskläder. Där ligger också ett handskrivet meddelande. Det är kvinnan på bilderna som skriver.

Nästan bortadopterad

Hon berättar att pojken skulle ha adopterats bort och att hon, sjuksköterskan, var tilltänkt som mamma. Hon berättar också att det han som är pojken. Det här är upptakten till romanen "Dagar bland skuggor, träd och vatten".

– Vid den här tiden hade jag beslutat mig för att skriva en bok som inte alls var självbiografisk. Jag skulle äntligen få lämna den biografiska tvångströjan och skriva om något som de facto inte var sant. Jag kände mig befriad och fylldes med en glädje. Och genast blev jag straffad för då kom det här brevet, säger Kristian Lundberg.

Sedan han debuterade med diktsamlingen "Genom september" 1991 har han utkommit med över 30 böcker. Många av dem är självbiografiska, så många att det närmast börjat plåga honom.

Men brevet grep honom med en sådan kraft att han genast släppte det fiktiva projektet. Det som fascinerade honom var att detta parallella universum hela tiden funnits i hans liv.

– För mig blev det väldigt intressant att reflektera över hur tillvaron hade utvecklats om jag hade stannat hos den här kvinnan.

Uppväxt i misär

När Kristian Lundberg till slut hämtades av sina föräldrar följde en uppväxt i misär. Mamman insjuknade i schizofreni när han var tolv år och då övergav pappan familjen. Tonåren fylldes av alkohol, droger och kriminalitet.

"Dagar bland skuggor, träd och vatten" är en poetisk tänkebok som ställer frågor om lögner, svek och kärlek utan att ge några svar. Det är ett medvetet val.

– En av de stora sakerna med litteratur är att det inte måste mynna ut i någonting. Jag har blivit allt mer övertygad om att inte vara så besatt av att förstå. Lösningen är istället att acceptera. Livet kan vara obegripligt och det är vackert så.

Den etiska dimensionen av det biografiska skrivandet är komplex. Kristian Lundberg säger att han grubblar oavbrutet över författarens rättigheter. Ett laddat område i boken är exempelvis hans far som nämns återkommande.

– Jag har inte träffat honom på 40 år. Men på omvägar har jag fått reda på att han är livrädd för mig och avskyr mig. På sätt och vis är väl det ett svar på frågan om vad han tycker om det jag skriver. Men ingen kan egentligen peka ut honom i boken.

Enligt Kristian Lundberg är det centralt att den biografiska skribenten vågar skildra sina egna tillkortakommanden.

– Det avgör om det är etiskt försvarbart.

Skrivandet som karta

Någon terapeutisk funktion har skrivprocessen inte haft för Kristian Lundberg. Tanken om att skriva sig frisk ger han inte mycket för.

– Om du drabbas av någon psykisk komplikation så kan skrivandet skapa en karta över det som pågår. Men det kommer inte att kunna rädda dig. Du kan aldrig bli hel genom att skriva.

Samtidigt poängterar han att den som äger sin berättelse också tar makten över sitt eget liv.

– I samma sekund som du börjar skriva och reflektera över ditt liv så sker det något med äganderätten till din historia.