Fakta: Statens museer för världskultur

Statens museer för världskultur består av Världskulturmuseet i Göteborg plus Medelhavsmuseet, Etnografiska och Östasiatiska museet i Stockholm.

I dag står lokaler och personal för 80 procent av myndighetens kostnader. Världskulturmuseet i Göteborg frigör nästa år ett våningsplan för uthyrning. Även lokalerna på Skeppsholmen kan få nya hyresgäster i väntan på större förändringar. Världskulturmuseets ledning föreslår en så kallad fördjupad förstudie av de olika alternativ som finns för att flytta ihop de tre Stockholmsmuseerna.

– Det här är en flerårig process där vi ska specificera de krav som vår verksamhet har på ändamålsenliga lokaler, säger Ann Follin, överintendent på Statens museer för världskultur.

I rapporten som nu lämnats över till kulturdepartementet föreslår Världskulturmuseernas ledning att "en samlokalisering" av de tre Stockholmsmuseerna ska utredas. Huruvida de tre museerna ska bli ett integrerat världskulturmuseum, eller fortsätta som tre separata enheter framgår däremot inte.

Det första alternativet innebär flytt av Medelhavsmuseet och Östasiatiska till Etnografiska museet på Gärdet som i så fall behöver en tillbyggnad på 2 000 kvadratmeter.

En sammanslagning omfattar inte bara den publika verksamheten utan även en gemsam förvaltning och förvaring av de tre museernas 450 000 föremål som i dag är utspridda i magasin på sju olika platser.

– Vi skulle få en bättre förvaring till bättre prislapp, säger Ann Follin, överintendent på Statens museer för världskultur, som betonar att samlingarna inte ska gallras.

– Det finns inga tankar på att vi skulle avveckla samlingar eller gallra i någon högre utsträckning än det som ligger i ett museums normala förvaltning.

Efter 2,6 år

Gärdesalternativet skulle betala av sig redan efter 2,6 år enligt museiledningens kalkyl. Att bygga om en annan befintlig byggnad eller att uppföra en helt ny museibyggnad skulle bli dyrare.

Bakgrunden till rapporten är dålig ekonomi. I dag går en alltför stor andel av budgeten till lokal- och personalkostnader, vilket bland annat har att göra med rådande hyresmodell med marknadshyror för kulturfastigheter.

Statskontoret har tidigare påpekat att "kraftfulla åtgärder" behövs för att Statens museer för världskultur ska få en ekonomi i balans, en bedömning som museiledningen delar.

– Vi pratar inte nedläggning av museer, vi pratar utveckling. Man kan förstås låta bli att göra något, men då blir också framtiden ganska dyster. Det här är ett antal scenarier som gör att vi kan stärka vår verksamhet, samtidigt som vi gör det till en för skattebetalarna lägre kostnad, säger Ann Follin.

Antalet anställda

Hon vill i dagsläget inte säga något om hur antalet anställda påverkas vid en samlokalisering.

– Det är en fråga man får titta på i nästa steg, i nuläget behöver vi snarare stärka vår kompetens och hur det ser ut framöver måste vi återkomma till.

Sinologen och Kinakännaren Cecilia Lindqvist är dock djupt kritisk och menar att rapporten döljer det verkliga problemet.

– Östasiatiska betalar 7,8 miljoner per år i hyra och Världskulturmuseet i Göteborg 25,6 miljoner. Det klumpar man ihop och säger inte att det är Världskulturmuseet som är gökungen i boet. Det är det man måste göra något åt, menar hon.