Fakta: Drottningholms Slottsteater.

Drottningsholms Slottsteater invigdes den 9 juli 1766. Den nuvarande teatern hade emellertid en föregångare, uppförd 1754, som brann ned 1762. Teatern hade sin storhetstid då Gustav III satt vid makten. Efter hans död 1792 föll byggnaden i glömska och först på 1920-talet återupptogs verksamheten på initiativ av litteraturhistorikern Agne Beijer. 1935 bildades stödföreningen Drottningholmsteaterns vänner med Prins Eugen som ordförande. I dag tillåts maximalt 40 föreställningar per säsong eftersom teatern är skör. Teatern och scenmaskineriet är det bäst bevarade i världen. Fastigheten och husets bevarande sköts av Statens fastighetsverk.

Den 9 juli 1766 invigdes Drottningholmsteatern på Lovön utanför Stockholm. När nu teatern, som blev upptagen på Unesco:s världsarvslista 1991, fyller 250 år firar man grundligt.

Jubileet smygstartade i januari då "Figaros bröllop" gästspelade på Opéra Royal de Versailles i Paris. Under påsken startade de dagliga guidade turerna och visningarna för säsongen. I sommar fortsätter festligheterna med två operapremiärer. På programmet står Mozarts "Don Giovanni" och den nyskrivna "Rokokomaskineriet".

Scenmaskinen hyllas

– Vi vill visa vad man verkligen kan göra här. Vi vill visa bredden. På Gustav III:s tid sattes det upp nyskrivet material på svenska. Det var experimentellt och innovativt. Vi ser på teatern på samma sätt. Därför är det logiskt att vi sätter upp helt nyskriven opera, säger teaterchefen Sofi Lerström.

"Rokokomaskineriet" är finansierad och beställd av föreningen Drottningholmsteaterns vänner. Den beskrivs som en födelsedagsopera tillägnad själva teatern och inte minst scenmaskineriet – den makalösa manick som med hjälp av kilometervis med rep och ett myller av blankslitna spakar kontrollerar föreställningarnas scenografi och specialeffekter.

Kulisser kan skiftas och moln sättas i rörelse till ljudet av dånande åska och ylande vindar. Under vissa föreställningar håller anläggningen runt 40 personer i arbete.

Väl fungerande

Scenmaskinen är ålderdomlig och den knarrar högljutt när tekniske chefen Peter Astor Ögren bjuder på en demonstration. Men apparaturen fungerar märkvärdigt bra. Teatern erbjuder 30 kulissuppsättningar och det tar ungefär tre sekunder att göra ett komplett scenbyte.

– Det är väldigt snabbt, även inom modern teater. Men det krävs en del muskelarbete. När solen brassar på om somrarna så blir det varmt också, säger Peter Astor Ögren.

Maskinen skapades av italienaren Donato Stopani som fick uppdraget av drottning Lovisa Ulrika. Stopani tillämpade skeppsbyggarteknik vid själva konstruktionen.

– Det var verkligen visionärt av Lovisa Ulrika att insistera på att bygga en ny högteknologisk teater. Det här är avancerad ingenjörskonst och jag tror verkligen att publiken var andlös under de första föreställningarna, säger Sofi Lerström.

Peter Astor Ögren berättar att det har funnits ett flertal motsvarande anläggningar på andra teatrar. I dag är emellertid Drottningholmsteaterns maskineri det bäst bevarade i världen.

Hållbart bygge

Han förklarar att en viktig anledning till att mekaniken är i så pass gott skick är att den används.

– Den är byggd för att hålla, säger han och klappar kärleksfullt på en grov bjälke nere i halvdunklet under scenen.

Hur länge till håller maskinen?

– Minst 250 år, säger Peter Astor Ögren och ler.