– 98 procent av alla med svenskt påbrå har minst en släkting i registret.

Björn Lippold, museichef vid Garnisonsmuseet Skaraborg

Fakta: Det svenska indelningssystemet

Indelningssystemet infördes i Sverige 1682. Varje landskap åtog sig att utrusta ett regemente om 1 200 man. Det innebar att två eller flera gårdar bildade en rote som skulle försörja en soldat. Soldaten fick en bostad – ett soldattorp – en bit mark och en lön. 1873 beslutades att indelningssystemet successivt skulle ersättas av värnplikt. Övergången var klar 1901.

Fakta: Den siste indelte soldaten

När värnplikten infördes gavs de anställda knektarna rätten att fortsätta sin tjänst så länge de önskade. Den siste tjänstgörande indelte soldaten var korpral Knut Ramén tillhörande Helgesta rote i Hacksta socken. Han antogs som soldat 1899. Trots hög ålder fullgjorde han sina kontrakterade repetitionsövningar vid vad som blivit Upplands regemente (S1) fram till 1971. Knut Ramén gick bort 1973 i en ålder av 93 år.

Innan värnplikten infördes 1901 hade Sverige ett system med indelta soldater. Varje landskap skulle hålla sitt eget regemente och lokala gårdar fick ansvar att ordna försörjning för soldaterna.

Genom ett omfattande kartläggningsarbete finns det sedan flera år ett register över soldater, anhöriga och över de soldattorp de fick att bo i. Registret har nu passerat 500 000 soldater.

Omfattar hela landet

Arbetet med registret påbörjades 1983 i samband med 350–års jubileet av Skaraborgs regemente i Skövde. Men sedan växte det och kom så småningom att omfatta hela landet. I dag finns femton lokala register från Boden i norr till Trelleborg i söder, alla skapade av ideella krafter.

En gång om året överförs material till ett centralt dataregister, som av tekniska skäl placerats vid Linköpings universitet.

Registret, www.soldatreg.se, är välbesökt. Varje år görs närmare en miljon sökningar.

– Det är kanske inte så konstigt. Om man har en halv miljon svenska soldater och därtill deras hustrur, barn och föräldrar med, så medför det att 98 procent av alla med svenskt påbrå har minst en släkting i materialet, säger Björn Lippold, museichef vid Garnisonsmuseet Skaraborg, och en av de drivande bakom projektet.

Klart om sex år

I registret finns möjlighet för släktforskare att komplettera med eget material. Och ännu återstår bortåt 100 000 soldater att katalogisera.

– Vi kommer att kunna gå i mål om kanske fem, sex år, men det kommer att finnas luckor, säger Björn Lippold.

En del material gick förlorat vid slaget i Poltava 1709, då en stor del av krigsmaktens arkiv försvann.

Och att få med alla hustrur, barn och föräldrar lär dröja ännu längre. I registret finns också en sammanställning av nästan 50 000 soldattorp.

– Men inte många finns kvar i dag. Högst 10 procent, tror Björn Lippold.