Fakta: Flyktinglägret Idomeni

FN:s flyktingorgan UNHCR öppnade i slutet av september ett genomgångsläger för flyktingar och migranter nära byn Idomeni i norra Grekland, alldeles vid gränsen mot Makedonien. I lägret finns med bäddar, toaletter, duschar, wifi och mobilladdare, och där har människor kunnat få en tillfällig plats för vila och hälsovård.

Grekiska myndigheter har börjat evakuera de över 11 000 personer som varit strandsatta i lägret sedan stängda gränser bromsat vägen norrut i Europa. Men rykten om att gränsen mot Makedonien kan komma att öppnas har fått hoppfulla människor att strömma tillbaka till lägret.

Under första halvan av mars har bara 12 ensamkommande afghanska barn och ungdomar kommit till Sverige, uppger Ekot. Det kan jämföras med de 400 som sökte asyl i januari, mot enbart 60 en månad senare.

– Det här handlar ju inte om att vi är tillbaka på "en normal nivå", det här är en totalstrypning, de har inga möjligheter att ta sig till Sverige längre, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén till TT.

Extra utsatta

Just afghanerna saknar ofta giltiga id-handlingar och drabbas därför extra hårt av de nya svenska id-kontrollerna vid gränsen. Men Merjem Maslo, omvärldsanalytiker vid Migrationsverket, lyfter i Ekot fram den stängda gränsen mellan Grekland och Makedonien som den främsta förklaringen till att de ensamkommande inte längre når Sverige. Constance Theisen på Läkare utan gränser i Aten ger samma bild.

– Jag har inte tillgång till någon statistik, siffror finns inte, men på öarna och på det grekiska fastlandet ser jag lika många som tidigare. Jag ser ingen minskning av de minderåriga som kommer från Afghanistan, säger hon till TT.

På grund av de stängda gränserna norrut blir barnen och ungdomarna nu kvar i Idomeni och de andra flyktinglägren på det grekiska fastlandet. De omfattas inte heller av samma rättigheter till omplacering som flyktingarna från exempelvis Syrien.

– Vi har jättemånga här, de har inte på långa vägar tillräckligt med skydd, och de fastnar i nästa steg. Det finns inget system för att ta hand om dem. De minderåriga blir fast i lägren eller försvinner därifrån, säger Constance Thiesen.

Förlorat tron

Under hela 2015 sökte 23 480 ensamkommande afghanska barn och ungdomar, nästan samtliga tonårspojkar, asyl i Sverige. Inget tyder på att det är färre som lämnar sitt land i dag, tvärtom, berättar Anna-Karin Johansson på Svenska Afghanistankommittén. I fjol intog talibanerna distriktshuvudstaden Kunduz och det senaste året har många afghaner förlorat sin tro på framtiden. Anna-Karin Johansson, som var i Kabul så sent som för en månad sedan, vittnar om den oro som finns hos framför allt hazarerna för att regeringstyrkorna inte ska kunna stå emot talibanerna. Hon oroar sig över de minderåriga flyktingarnas framtid.

– Det här är unga människor som är väldigt utsatta, som inte har resurser, säger hon.