Fakta: Gärningsbeskrivning

I ett åtal finns gärningsbeskrivningen. Där beskriver åklagaren vilken brottslig gärning den åtalade påstås ha begått. Det handlar om bland annat gärningsmoment, plats och tidpunkt. Åtalet utgör ramen för den prövning som domstolen ska göra.

I vissa fall, exempelvis då det handlar om grov kvinnofridskränkning, kan mer svepande formuleringar godtas eftersom brottet kan ha begåtts under lång tid och det kan vara svårt att precisera datum för händelserna.

Åklagaren får under rättegången göra justeringar i gärningsbeskrivningen. En tydlig gärningsbeskrivning är även viktig för den åtalade så att den vet vad den ska försvara sig mot.

Källa: Tingsrätten

I april förra året polisanmälde en anhörig till flickan hennes tränare, en man i 50-årsåldern. I mannens telefon hittades omfattande chattkonversationer. Han åtalades på fem punkter, bland annat för grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. Dessutom åtalades han för att på en idrottsplats i södra Stockholm ha tagit på den då 14-åriga flickans rumpa.

Redan före rättegången i Södertörns tingsrätt började problemen för de två åklagarna.

– Vi påtalade långt före rättegången att gärningsbeskrivningen skulle preciseras. Den ska vara preciserad med gärningsmoment, tidpunkt och plats, säger advokat Christian Oxhamre, som försvarade mannen, till TT.

Gärningsbeskrivningen, där åklagaren ska beskriva de påstådda brotten, är viktig för att en åtalad ska ha möjlighet att veta vad den ska försvara sig mot och att få en rättvis rättegång.

"Allvarliga brister"

Åklagarna lämnade då in en bilaga på hela 2 642 sidor med sammanställda meddelanden som bevisning, men problemen fortsatte.

– Det påpekades både från rätten och advokaten under varje förhandlingsdag att gärningsbeskrivningen var oprecis, säger domare Elin Carbell Brunner, till TT.

Åklagarna ansåg dock att bevisningen var "exceptionellt bra". Chattmeddelandena fanns i materialet återgivna på sekundnivå, men åklagarna lyckades ändå inte beskriva brotten tillräckligt tydligt, enligt tingsrätten.

Mannen, som gick med på att han hade skrivit meddelandena men nekade till brott, friades helt. I domen skriver rätten att "gärningsbeskrivningarnas utformning har så pass allvarliga brister att de inte kan läggas till grund för en fällande dom".

Har överklagat domen

– Vår uppfattning är att tingsrätten felaktigt har ogillat åtalet på formell grund och att tingsrätten borde ha prövat målet i sak. Vår uppfattning är att gärningsbeskrivningen är tillräckligt preciserad för en prövning och av den anledningen har vi överklagat domen, säger åklagare Charlotte Ahlberg, en av de två åklagarna, till TT.

TT: Är du självkritisk?

– Vi är av uppfattningen att gärningsbeskrivningen är tillräckligt preciserad och att det skulle ha blivit en prövning av målet i sak.

Hovrätten har ännu inte tagit ställning till vad som ska hända med målet.

Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, har inte tagit del av hela domen, men säger:

– Det är ovanligt. Det är en väldigt viktig åklagaruppgift att innan man väcker åtal se till att man kan precisera tillräckligt. Man kan justera en gärningsbeskrivning så länge domen inte vunnit laga kraft.