Fakta: Bombdåden i Syrien

Sprängdådet i Damaskus i söndags var det dödligaste enskilda attentatet sedan kriget bröt ut i landet för snart fem år sedan. Minst 96 människor dödades i de fyra explosionerna i närheten av den shiitiska helgedomen Sayeda Zeinab, enligt det oppositionsvänliga Syriska människorättsobservatoriet som är baserat i Storbritannien.

Samma dag dödades minst 59 människor i staden Homs, där två bilbomber detonerade i det shiitiska området Zahra. IS har tagit på sig massmorden i de båda städerna.

Majoriteten av offren i helgens blodbad – minst 138 personer – var civila.

I slutet av januari dödades omkring 70 personer i ett bombdåd i Damaskus som IS tog på sig.

Källa: Reuters, AFP

Dagen efter blodbadet i Syrien, då minst 155 människor dog i flera bombdåd, enades USA och Ryssland till slut om ett datum då en vapenvila förhoppningsvis ska kunna träda i kraft. Den tillfälliga vapenvilan mellan regimen och oppositionella rebellgrupper inleds den 27 februari.

Putin kallade avtalet "ett rejält steg för att stoppa blodspillan", enligt den statliga nyhetsbyrån Tass.

Vita huset talade om "ett möjligheternas ögonblick", och att ett eldupphör möjliggör förhandlingar om en politisk förändring i Syrien, rapporterar Reuters.

Utfärdade dekret

Samtidigt tillkännagav Syriens president Bashar al-Assad på måndagen i ett utspel i den statliga nyhetsbyrån Sana att parlamentsval ska hållas i landet den 13 april. al-Assad utfärdade också ett dekret med innebörden att landets provinser ska vara representerade i parlamentet.

Senast Syrien höll parlamentsval var i maj 2012. Det var det första med flera partier sedan Hafez al-Assad införde enpartivälde under sitt styre 1970-2000. Valet 2012 dömdes dock ut av de största oppositionskrafterna som vägrade delta, och det beskrevs som "en fars".

Helgens bombattentat i Syriens huvudstad Damaskus och i regimkontrollerade Homs, som terrorgruppen Islamiska staten (IS) tagit på sig, sätter fingret på svårigheterna med att få till stånd ett vapenstillestånd, enligt Stefan Ring, militärstrategisk expert verksam vid Försvarshögskolan.

– Det visar att stormakter inte längre kan kontrollera krigsförlopp som de kunde tidigare. Där är så många aktörer med starka viljor och intressen att få sina målsättningar i genom, säger han till TT.

"Mycket att vinna"

Samtidigt säger han att Ryssland, som stöder al-Assadregimen, politiskt just nu har mycket att vinna på en vapenvila.

– Det ryska intresset stäcker sig längre bort än Syrien. Det stäcker sig till Ukraina och till EU och möjligheterna att få sanktionerna lyfta. På den stora spelplanen kan man ana att Ryssland känner att nu är det läge att visa sin goda vilja, säger Stefan Ring.

Men även om de andra parterna lägger ned sina vapen kommer IS att med hjälp av bombdåd försöka få vapenvilan att bli meningslös, säger Ring.

– Det här frontlösa kriget innebär att även om IS inte har förband i närheten kan de skicka krigare som utför den här typen av bombdåd. Det gör det oerhört svårt att hantera.