Bakgrund: Sorgenfrilägret

För drygt ett år sedan fattades det avgörande beslutet att lägret i Malmöstadsdelen Sorgenfri skulle tömmas på boende och rivas. Platsen hade under flera års tid kommit att bli ett tillfälligt hem för mellan 100 och 200 främst romska eu-migranter.

Tidigt på morgonen den 3 november påbörjades insatsen av polisen. Kvar i lägret fanns då ett 40-tal boende som trotsat uppmaningarna att lämna platsen frivilligt, samt ungefär det dubbla antalet aktivister.

De protesterande släpades bort av polisen, och några timmar var lägret tömt. Grindarna till tomten låstes och rivningen påbörjades omedelbart med hjälp av grävskopor.

Antalet EU-migranter i Malmö har inte minskat nämnvärt sedan lägret revs förra året. Uppskattningsvis är de runt 300 stycken i dag. Men utan den fristad många upplevde som en trygg plats är situationen svår.

– De har fått det fruktansvärt mycket sämre. Det finns absolut ingenstans att sova just nu så folk sover där de hittar plats. Det handlar om parker, buskar och bilar, säger Johanna Nilsson.

Hon är medlem i det sociala centret Kontrapunkt och en av alla de aktivister som varit engagerad i migranternas situation.

Sover i bilen

Utanför 7-eleven på Kalendergatan i Malmö sitter Constantin Oprea med sin pappersmugg. Han har varit i Sverige ett par år, och kommer som så många andra från Rumänien. Inte heller han har en varaktig plats att sova på. Trots att temperaturen nu har krupit ner mot nollan.

– Jag sover i min bil. Det är kallt, och om nätterna kommer polisen och ber mig att köra i väg, säger han till TT.

Enligt Johanna Nilsson har också attityderna mot tiggarna blivit allt sämre.

– De känner sig runtjagade och delar upp sig i mindre grupper för att försöka vara så osynliga så möjligt. Det är en jakt på sömn och värme, säger Nilsson.

Misslyckat projekt

Malmö betalar för ett dagcenter dit migranterna kan vända sig för att äta frukost, duscha och få en stunds värme. Kommunen skickade också en delegation till den stad i Rumänien därifrån många av migranterna kommer. Men utsatta romer var inget de rumänska kontakterna hade något större intresse av att diskutera.

– Jag upplever att det finns ett visst förnekande av frågan där, säger kommunalrådet Carina Nilsson, till TT.

Trots det vill Malmö stad inte erbjuda exempelvis mer permanenta boenden än de 40 akuta bäddar som finns att tillgå under vintermånaderna. Migranterna ses helt enkelt inte som kommunens ansvar, samtidigt som det finns en förståelse för deras situation.

– Därnere kanske man får ihop 300 kronor i månaden. Och här kan man få ihop en 50-100 kronor om dagen. Så det är klart, vem som helst hade ju valt 3 000 istället för 300, säger Carina Nilsson.

För Constantin Oprea finns ingen återvändo, huset i Rumänien är sålt. Han behövde pengarna. Helst vill han ha ett jobb, men mötena på arbetsförmedlingen har inte gett något. Att sälja tidningen Faktum fungerade inget vidare det heller.

– Det är ingen som köper. Alla säger att de redan har numret, trots att det kom ut samma dag, säger han.