"Tortyr existerar inte i Turkiet längre. Vi har ett effektivt system och det har blivit praktiskt taget omöjligt att lura det."

Kaya Türkmen, Turkiets Sverigeambassadör

– Det är en rädslans republik just nu. Det finns en rädsla för att bli utpekad som förrädare eller gülenist, även om du inte alls hyser de sympatierna.

Bitte Hammargren, Turkietanalytiker vid Utrikespolitiska institutet

Fakta: Massgripandena i Turkiet

Efter kuppförsöket den 15 juli utlyste den turkiska regeringen tre månaders undantagstillstånd. Omfattande utrensningar har gjorts inom militären, polisen, rättsväsendet och utbildningssystemet. 16 000 sitter häktade och ytterligare 6 000 har frihetsberövats och väntar på att utredas. Dessutom ska nära 7 700 personer som inte gripits vara föremål för utredning.

Ytterligare tusentals har blivit avskedade. Totalt beräknas nära 60 000 statligt anställda – domare, lärare, poliser och andra tjänstemän – antingen ha gripits eller fått sparken. Tiotusentals lärare har fått sina legitimationer indragna.

Tre nyhetsbyråer, 16 tv-kanaler, 23 radiostationer, 45 dagstidningar och ytterligare flera tiotals tidskrifter och förlag stängs ner på order från den turkiska regimen.

Källor: AFP, Reuters, CNN Türk

Fakta: Gülenrörelsen

Den sunnimuslimska Gülenrörelsen grundades i slutet av 1970-talet i Turkiet av Fethullah Gülen.

Gülen har många anhängare i Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan anklagar den tillbakadragna författaren och religiöse uttolkaren för att ligga bakom kuppförsöket.

Rörelsen förnekar dock inblandning i kuppförsöket och säger att den är anhängare av demokrati och motsätter sig militära ingripanden.

Fethullah Gülen är 75 år och var en gång nära bundsförvant med Erdogan, men för ett par år sedan skar det sig ordentligt. Osämjan har pågått sedan slutet av 2013 då några av Erdogans närmaste medarbetare anklagades för korruption. Presidenten svarade med att avsätta hundratals militärer och stängde skolor som drevs av rörelsen.

Erdogan har varit misstänksam mot Gülenrörelsens starka närvaro i det turkiska samhället, bland annat i medier, polis och rättsväsende. Dagstidningen Zaman, som var en viktig röst för rörelsen, togs tidigare i år över av den turkiska staten.

Fethullah Gülen bor i Pennsylvania, USA, sedan 1999 där han lever ett tillbakadraget liv. Han flyttade innan han anklagades för förräderi i sitt hemland.

Källa: AFP, Nationalencyklopedin

Gripandena av över 20 000 människor och Amnesty Internationals uppgifter om tortyr har lett till stark kritik från omvärlden, vilken i dag tillbakavisas av ambassadör Kaya Türkmen.

– Tortyr existerar inte i Turkiet längre. Vi har ett effektivt system och det har blivit praktiskt taget omöjligt att lura det.

På en pressträff säger han att det inte finns någon tvekan om att den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen och hans anhängare låg bakom kuppförsöket. Gripandena av journalister och lärare försvarar han med deras påstådda kopplingar till rörelsen.

– De som inte har varit inblandade i kuppen eller i annan brottslighet behöver inte vara rädda. Vi utreder bara om de har varit inblandade i någon olaglig verksamhet, säger Türkmen.

Omvärlden inte övertygad

Bitte Hammargren, Turkietanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, ser rättsosäkerheten som ett av de största problemen.

– De hävdar att de har fullständiga bevis mot Gülenrörelsen, men omvärlden känner sig inte helt säker på att bevisläget verkligen håller; vi vet inte vem som var kuppledare till exempel.

Hon påpekar att manifestet som lästes upp i turkisk tv under kuppförsöket innehöll delar som talade om den sekulära staten, vilket kan tala emot att enbart gülenister stod bakom.

– Det krävsmycket mer bevisning för att omvärlden ska köpa hela den här historien.

Tror inte på dödsstraff

Redan tidigt efter kuppförsöket sade president Reccep Tayyip Erdogan att det kan bli aktuellt att återinföra dödsstraff i Turkiet.

– Om man väljer att införa dödsstraffet – och det finns nog ett opinionsläge för det just nu – så betyder det att man klipper själva kandidatskapet till Europeiska unionen; då är det över, säger Hammargren.

Under söndagens manifestation i Istanbul sade Erdogan att han inte kommer att ställa sig i vägen om parlamentet röstar för ett återinförande. Men Türkmen tror inte att det kommer att hända.

– Jag hoppas att debatten i sig inte kommer att ha någon inverkan och jag är övertygad om att det kommer att stanna vid en diskussion.

Han påpekar att ett återinfört dödsstraff skulle förstöra Turkiets möjligheter att få Fetuhllah Gülen utlämnad från USA och tycker inte heller att det finns någon anledning att oroa sig över flyktinguppgörelsen med EU.

Nöjd med Sveriges reaktion

Även Hammargren är tveksam till om Turkiet är berett att klippa banden till sin största handelspartner – vilket ett avslut med EU skulle innebära – men säger att det också beror på vad som händer med relationen till Ryssland.

Hon tycker att det viktigaste för EU nu är att framföra oro över de "svepande massarresteringar" som pågår, men också att visa förståelse för att människor är chockade efter kuppförsöket.

– Det är en rädslans republik just nu. Det finns en rädsla för att bli utpekad som förrädare eller gülenist, även om du inte alls hyser de sympatierna. Det är en häxjakt som förmodat drabbar många oskyldiga.