Fakta: Några åtgärder i strategin

Lagstiftning för att tillåta hemlig dataavläsning utreds.

Terrorismresor och finansiering av sådana resor har kriminaliserats

Lag om straff för att stödja terrororganisationer i väpnad konflikt bereds

Polisens nationella insatsstyrka ska kunna begära stöd från utländska kollegor vid stor terrorattack

Lagförslag på gång om att sprida viktigt meddelande via sms till personer som befinner sig i ett visst område.

Polisen ska ta fram åtgärder mot illegala vapen

Straffet för olovlig hantering av handgranater och explosiva ämnen ska skärpas

Översyn av regler för att stoppa bidrag till organisationer med våldsbejakande budskap

Källa: Regeringen

Strategin mot terrorism har nu funnits i ett år och håller på att genomföras på en rad områden när det gäller att förebygga, förhindra och försvåra terrorism.

I sommar har flera terrordåd inträffat i Europa där gärningsmannen agerat på egen hand. I till exempel Nice dödades över 80 personer efter att man kört en lastbil genom en folkmassa som firade den franska nationaldagen.

"Inget nytt"

Ygeman ser inte ensamagerande gärningsmän som något nytt och pekar på Breiviks massmord i Norge 2011 och dödsskjutningarna utanför judiska museet i Bryssel 2014

– Det har funnits med i strategin, säger han.

Ygeman uppger dock att det finns så många olika sätt som en ensam terrorist kan slå till på att det är omöjligt att skydda sig mot alla. Att till exempel sätta upp metallbågar för att kontrollera passagerare på färjor och tåg är i princip omöjligt, enligt honom. Han varnar för att drakoniska åtgärder i stället kan hota det man vill skydda, det öppna samhället.

Han får stöd av terrorforskare Hans Brun, knuten till Försvarshögskolan och King's College i London.

– Man ska inte kasta ut barnet med badvattnet och införa repressiva åtgärder som inte har någon funktion eller effekt, säger Hans Brun, som tycker att den svenska strategin är bra.

– På nationell nivå tycker jag den här strategin är bra. Den är genomtänkt och fullt rimlig.

Hantera återvändare

Strategin är ett stort steg framåt – men knappast fulländad, om man frågar terrorforskaren Magnus Ranstorp. Förslagen kring det polisiära arbetet är positiva men när det kommer till lokalt arbete ute i kommunerna finns mer att göra, säger han.

– När det gäller att se individer som åker och att hantera anhöriga så har vi kommit en bit på vägen. Men när det handlar om att hantera återvändarna så är vi inte framme, säger han till TT.

Avvisar förslag

Ygeman tycker att många av de förslag som förts fram i den europeiska debatten inte har med terroristbekämpning att göra.

– De syftar i stället till att vinna något slags politiskt slag genom den rädsla som terrorn har rivit upp.

Ygeman nämner burkinidebatten som det mest extrema, men är även kritisk till att dra in medborgarskap för dem med dubbelt medborgarskap som stridit för terrororganisationer.

Han tror inte heller på att ett franskt förslag om att förbjuda utländsk finansiering av moskéer är något för Sverige.

"Positiv kraft"

– Min bild är att vi inte har ett stort problem när det gäller moskéer. Det finns källarmoskéer som ägnar sig åt rekrytering eller är i utkanten av det, men i de allra flesta fall så är moskéerna en positiv kraft, säger Ygeman.

Flera åtgärder i regeringens strategi har redan genomförts, till exempel en skärpt lag för att förhindra missbruk av pass och kriminalisering av så kallade terrorismresor. På onsdagen skickades ett förslag ut på remiss som innebär att Säpo, militärens underrättelsetjänst Must och FRA, Försvarets radioanstalt ska kunna utbyta information digitalt när de gör terrorhotbedömningar.

Andra åtgärder kan ta lång tid att genomföra, till exempel att göra det möjligt för polisen att komma åt krypterad information i misstänktas datorer eller mobiltelefoner. Eller att få alla EU-länder att kontrollera biometriska uppgifter i pass vid EU:s yttre gräns så att inte EU-pass används av fel person.